Resurser

Museer för design och konsthantverk, hem och interiörer som går att besöka, samlingar att söka i på nätet, standardverken att läsa och tidskrifter att följa.

Museer

Nationalmuseum (Stockholm): Sveriges museum för konst och design, med en av Nordens största samlingar av möbler, glas, keramik, silver och industridesign.
Röhsska museet (Göteborg): Sveriges museum för design, mode och konsthantverk, med samlingar från Europa och Östasien.
Nordiska museet (Stockholm): Kulturhistoriskt museum om hur människor i Sverige har bott och levt, med hemmiljöer, textil, möbler och allmoge.
ArkDes (Stockholm): Statens centrum för arkitektur och design på Skeppsholmen, med utställningar och samlingar.
Hallwylska museet (Stockholm): Ett palats från 1890-talet med sin ursprungliga inredning och familjen von Hallwyls samlingar av silver, porslin och möbler.
Tekniska museet (Stockholm): Museum om teknik och uppfinningar, med radioapparater, telefoner, hushållsmaskiner och fordon.
Kulturen (Lund): Friluftsmuseum mitt i Lund med hus, interiörer och stora samlingar av keramik, glas och silver.
Form/Design Center (Malmö): Mötesplats för form, design och arkitektur i Malmö, med utställningar och föredrag.
Smålands museum – Sveriges glasmuseum (Växjö): Museet i Växjö med Sveriges glasmuseum, om glasbruken i Glasriket och svensk glaskonst.
Textilmuseet (Borås): Museum om textil och mode i Borås, med samlingar från textilindustrins historia och samtida textilkonst.
Gustavsbergs porslinsmuseum (Gustavsberg): Museum i den gamla fabriken om Gustavsbergs porslin, från vardagsgods till Wilhelm Kåges och Stig Lindbergs formgivning.
Designmuseum Danmark (Köpenhamn): Danmarks museum för design och konsthantverk, med dansk möbelkonst, Kaare Klint, Arne Jacobsen och en stor samling stolar.
Trapholt (Kolding): Museum för modern konst och design i Kolding, med en stor samling danska stolar.
Designmuseo (Helsingfors): Finlands designmuseum, med finsk formgivning från jugend till Alvar Aalto, Kaj Franck, Tapio Wirkkala och Marimekko.
Nasjonalmuseet (Oslo): Norges nationalmuseum för konst, arkitektur och design, där det tidigare Kunstindustrimuseet ingår.
KODE (Bergen): Konst- och designmuseer i Bergen, med konsthantverk, silver och möbler.
Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum (Trondheim): Museum för konsthantverk och design i Trondheim, med jugend och nordisk formgivning.
Victoria and Albert Museum (London): Världens största museum för konst och design, med möbler, keramik, glas, silver, textil och mode från alla tider.
Design Museum (London): Museum för samtida och modern design, arkitektur och mode i Kensington.
Museum of the Home (London): Museum om hemmet och vardagslivet i London, med rum inredda som i olika århundraden.
The Wallace Collection (London): En privat samling i ett stadspalats med franska möbler, porslin från Sèvres och boulle-arbeten från 1700-talet.
William Morris Gallery (London): Museum i William Morris barndomshem i Walthamstow, om hans tapeter, tyger och idéer.
Musée des Arts Décoratifs (Paris): Frankrikes museum för konsthantverk och design, med möbler, smycken, leksaker och affischer från medeltiden till i dag.
Vitra Design Museum (Weil am Rhein): Designmuseum på Vitras område, med en stor samling stolar och utställningar om modern design.
Die Neue Sammlung – The Design Museum (München): Ett av världens största designmuseer, i Pinakothek der Moderne, med industridesign och grafisk form.
Bauhaus-Archiv / Museum für Gestaltung (Berlin): Museum och arkiv om Bauhaus i Berlin, med möbler, lampor, keramik och skolans arbeten.
Stiftung Bauhaus Dessau (Dessau): Bauhausskolans byggnad och mästarhusen i Dessau, med samlingar och visningar.
Museum für Kunst und Gewerbe (Hamburg): Museum för konst och konsthantverk i Hamburg, med jugend, möbler, keramik och affischer.
Gutenberg-Museum (Mainz): Museum om boktryckarkonstens historia, med Gutenbergbibeln och tryckpressar.
MAK – Museum für angewandte Kunst (Wien): Österrikes museum för konsthantverk, med Wiener Werkstätte, Thonetmöbler och biedermeier.
Museum für Gestaltung (Zürich): Schweiziskt museum för design och visuell kommunikation, med en stor affischsamling.
Triennale Milano (Milano): Utställningar och museum för italiensk design i Palazzo dell’Arte i Milano.
ADI Design Museum (Milano): Museum för italiensk design kring priset Compasso d’Oro och dess samling.
Stedelijk Museum (Amsterdam): Amsterdams museum för modern konst och design, med Rietvelds möbler och grafisk design.
Rijksmuseum (Amsterdam): Nederländernas nationalmuseum, med Delftkeramik, dockskåp, silver och möbler.
Design Museum Gent (Gent): Belgiskt designmuseum med samlingar från art nouveau till i dag.
Museum Plantin-Moretus (Antwerpen): Ett boktryckeri från 1500-talet i Antwerpen, bevarat med tryckpressar och typer och upptaget på Unescos världsarvslista.
Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum (New York): Smithsonians designmuseum, med möbler, textil, tapeter, grafik och produktdesign.
MoMA – Architecture and Design (New York): Museum of Modern Arts avdelning för arkitektur och design, med klassiker från 1900-talet.
The Metropolitan Museum of Art (New York): Ett av världens största konstmuseer, med europeiska och amerikanska interiörer, möbler, silver och glas.
Corning Museum of Glass (Corning): Världens största museum om glas, med glas från antiken till i dag och demonstrationer av glasblåsning.
The Wolfsonian–FIU (Miami Beach): Museum och bibliotek om design och propaganda 1850–1950.
Nihon Mingeikan (Tokyo): Japans museum för folkhantverk, grundat av Yanagi Sōetsu 1936.

Hem och interiörer

Carl Larsson-gården (Sundborn): Carl och Karin Larssons hem Lilla Hyttnäs, med de målade rummen och Karins textilier.
Kina slott (Drottningholm): Rokokons lustslott i Drottningholms park, med lackpaneler, porslin och kinesiska motiv.
Gustav III:s paviljong (Haga, Solna): Gustav III:s paviljong i Hagaparken, ett av den gustavianska stilens finaste interiörer.
Rosendals slott (Stockholm): Karl XIV Johans lustslott på Djurgården, med möbler och interiörer i Karl Johan-stil.
Hvitträsk (Kyrkslätt): Ateljéhemmet som Gesellius, Lindgren och Saarinen byggde vid en sjö utanför Helsingfors, i finsk nationalromantik.
Red House (Bexleyheath): Huset som William Morris lät bygga och inreda med sina vänner, där idéerna bakom Arts and Crafts tog form.
Kelmscott Manor (Kelmscott): William Morris sommarhus vid Themsen, med hans möbler, tyger och tapeter.
Strawberry Hill House (Twickenham): Horace Walpoles hus, ett tidigt och inflytelserikt exempel på nygotik.
Syon House (Brentford): Ett slott utanför London med interiörer av Robert Adam i nyklassisk stil.
Royal Pavilion (Brighton): Georg IV:s lustslott med fantasier om Indien och Kina i inredningen.
The Hill House (Helensburgh): Charles Rennie Mackintoshs hus för förläggaren Walter Blackie, med inredning av honom och Margaret Macdonald.
Willow Tea Rooms (Glasgow): Teservering i Glasgow som Mackintosh ritade in i minsta detalj för Kate Cranston.
Rietveld Schröderhuis (Utrecht): Gerrit Rietvelds hus från 1924 för Truus Schröder, med skjutbara väggar och De Stijls klara färger.
Villa Müller (Prag): Adolf Loos villa med rummen i olika nivåer och påkostade material.
Casa Batlló (Barcelona): Antoni Gaudís ombyggda stadshus med böljande former, mosaik och möbler.
Katsura rikyū (Kyoto): Den kejserliga villan i Kyoto, ett mönster för japansk arkitektur och trädgårdskonst.

Samlingar på nätet

V&A Collections: V&A:s samlingsdatabas med bilder och uppgifter om mer än en miljon föremål.
Cooper Hewitt Collection: Cooper Hewitts samling på nätet, sökbar på färg, material och formgivare.
The Met Collection: The Mets samling på nätet; bilder av verk som är fria får användas fritt.
Smithsonian Open Access: Smithsonians öppna samlingar, med miljontals bilder som får användas fritt.
Paris Musées Collections: Parismuseernas samlingar på nätet, med Musée Carnavalet och Petit Palais.
DigitaltMuseum: Svenska och norska museers samlingar i en gemensam databas.
Finna: Sökportal för finska museers, arkivs och biblioteks samlingar.
Europeana: EU:s digitala bibliotek för kulturarv, med föremål från tusentals europeiska museer.
Wikimedia Commons: Den fria mediebanken, där appens foton kommer ifrån.

Böcker

The Gentleman and Cabinet-Maker’s Director (Thomas Chippendale, 1754): Den engelska möbelsnickarens mönsterbok med ritningar av rokoko-, kinesiska och gotiska möbler, som spreds över världen.
The Grammar of Ornament (Owen Jones, 1856): Ett stort verk med färgplanscher av ornament från olika kulturer, en förebild för 1800-talets formgivare.
Principles of Decorative Design (Christopher Dresser, 1873): En av de första böckerna om formgivning för industrin, av formgivaren Christopher Dresser.
Hopes and Fears for Art (William Morris, 1882): Föredrag av William Morris om konst, hantverk och arbete.
Skönhet för alla (Ellen Key, 1899): Ellen Keys skrift om ljusa, enkla hem för alla, en av den svenska formgivningens grundtexter.
Vackrare vardagsvara (Gregor Paulsson, 1919): Svenska Slöjdföreningens programskrift om att konstnärer ska formge industrins vardagsvaror.
L’Art décoratif d’aujourd’hui (Le Corbusier, 1925): Le Corbusiers essäer om dekor och de moderna bruksföremålen, utgivna samma år som utställningen i Paris 1925.
Die neue Typographie (Jan Tschichold, 1928): Manifestet för den moderna, asymmetriska typografin med groteskstil.
Pioneers of the Modern Movement (Nikolaus Pevsner, 1936): Klassikern som spårar den moderna formgivningen från William Morris till Walter Gropius. Senare utgåvor heter Pioneers of Modern Design.
Mechanization Takes Command (Sigfried Giedion, 1948): En historia om hur mekaniseringen förändrade vardagen, från slakterier till kök och möbler.
Never Leave Well Enough Alone (Raymond Loewy, 1951): Industridesignern Raymond Loewys självbiografi, om strömlinjeformen och industridesignens första årtionden i USA.
Theory and Design in the First Machine Age (Reyner Banham, 1960): En inflytelserik omläsning av modernismens teorier och formgivning före 1930.
Interaction of Color (Josef Albers, 1963): Bauhausläraren Josef Albers lärobok om hur färger påverkar varandra.
Arte come mestiere (Bruno Munari, 1966): Formgivaren Bruno Munaris korta, lättlästa texter om design som hantverk och vardag.
The Nature and Art of Workmanship (David Pye, 1968): En klassiker om hantverk: skillnaden mellan säker och riskfylld tillverkning.
Art Deco of the 20s and 30s (Bevis Hillier, 1968): Boken som gjorde namnet art déco allmänt använt.
Design for the Real World (Victor Papanek, 1971): Kritiken av formgivning för konsumtion, med krav på design för verkliga behov. Kom först ut på svenska 1970 som Miljön och miljonerna.
The Unknown Craftsman (Sōetsu Yanagi, 1972): Yanagi Sōetsus texter om mingei och skönheten i anonyma bruksföremål, i engelsk bearbetning av Bernard Leach.
The Penguin Dictionary of Decorative Arts (John Fleming, Hugh Honour, 1977): Ett uppslagsverk över konsthantverkets termer, tekniker, stilar och tillverkare.
Industrial Design (John Heskett, 1980): En kort, översiktlig historia om industridesign.
Grid Systems in Graphic Design (Josef Müller-Brockmann, 1981): Handboken om rutnätet i grafisk form, av en av den schweiziska typografins ledande namn.
A History of Graphic Design (Philip B. Meggs, 1983): Standardverket om den grafiska formens historia, från skrift till digital typografi.
Objects of Desire (Adrian Forty, 1986): Om hur föremål speglar samhälle, ekonomi och klass, från Wedgwood till kontorsmaskiner.
An Introduction to Design and Culture (Penny Sparke, 1986): En introduktion till designens historia som en del av kultur och konsumtion.
The Design of Everyday Things (Donald A. Norman, 1988): Om hur föremål kan formges så att de är lätta att förstå och använda. Gavs först ut som The Psychology of Everyday Things.
The Elements of Typographic Style (Robert Bringhurst, 1992): En hyllad handbok i typografins regler och historia.
Weniger, aber besser (Dieter Rams, 1995): Dieter Rams om sin formgivning och sina tio principer för god design.
Twentieth-Century Design (Jonathan M. Woodham, 1997): En översikt över 1900-talets formgivning i Oxford History of Art.
1000 Chairs (Charlotte Fiell, Peter Fiell, 1997): Tusen stolar från 1800-talet till i dag, med bilder och korta texter.
Design of the 20th Century (Charlotte Fiell, Peter Fiell, 1999): Ett uppslagsverk över 1900-talets formgivare, företag och rörelser.
Designing Design (Kenya Hara, 2007): Den japanske formgivaren Kenya Haras tankar om design, tomhet och vardag.

Tidskrifter och webb

Form: Svensk Forms tidskrift om design, arkitektur och konsthantverk, som utkommit sedan 1905 och heter Form sedan 1932.
Domus: Italiensk tidskrift för arkitektur och design, grundad av Gio Ponti 1928.
Eye: Brittisk tidskrift om grafisk form och typografi.
Journal of Design History: Vetenskaplig tidskrift om designhistoria.
Design Issues: Vetenskaplig tidskrift om designens historia, teori och kritik.
Dezeen: Webbtidskrift med nyheter om arkitektur och design.