Etrusker och romare
Etruskernas gravkonst och Roms väldiga byggen lade grunden för all senare italiensk konst.
Långt innan Rom blev ett imperium levde etruskerna i det som i dag är Toscana och norra Lazio. De byggde städer, handlade med grekerna och lämnade efter sig målade gravkammare, bronsfigurer och stora skulpturer i bränd lera. Deras konst är full av liv, med leende ansikten, dansare och festande par. Mycket av det vi vet om dem kommer från gravarna. Många av fynden finns i dag i museer i Rom, Florens och Tarquinia.
Rom tog över både etruskernas och grekernas konst. Romarna kopierade grekiska statyer i stor skala, men de skapade också något eget: skarpa och ärliga porträtt, berättande reliefer om krig och segrar och en byggnadskonst med valv, kupoler och betong. Konsten var ofta ett redskap för makten, och kejsarnas bilder fanns överallt i riket. Romerska kopior är ofta det enda vi har kvar av berömda grekiska original. Samtidigt växte en egen romersk smak fram, med mer intresse för det verkliga och det praktiska.
I Pompeji och Herculaneum, som begravdes av Vesuvius år 79, har väggmålningar och mosaiker bevarats på plats. De visar hur rika romare ville att deras hem skulle se ut. Under 300-talet blev kristendomen tillåten, och de första kyrkorna byggdes. Det västromerska riket föll 476, men dess former levde vidare i Italien i tusen år till. Konsten blev mer symbolisk och mindre naturtrogen. Basilikor och mosaiker från denna tid finns ännu kvar i Rom.