Van Gogh, Ensor och art nouveau
Vincent van Gogh, James Ensor och Brysselsalongerna förde Nederländerna och Belgien in i modernismens centrum.
Kring 1885 började en ny generation konstnärer bryta med både akademierna och Haagskolans grå realism. Den mest kända av dem, Vincent van Gogh, började som Haagskolans elev men fann sin egen färgstarka stil i Frankrike. Han sålde nästan ingenting medan han levde. I dag är han en av världens mest kända konstnärer, och hans liv har blivit en myt om det missförstådda geniet. Myten stämmer bara delvis. Han var en mycket beläst och medveten konstnär.
Belgien var under samma år ett av Europas mest öppna länder för ny konst. I Bryssel ordnade konstnärsgruppen Les XX utställningar dit de bjöd in de mest radikala målarna i Europa, från Seurat till Gauguin och van Gogh. James Ensor i Ostende målade masker och skelett i skrikiga färger. Fernand Khnopff skapade gåtfulla symbolistiska bilder. Belgien blev ett centrum för symbolismen, i både måleri och litteratur. Brysselpubliken fick se mer ny konst än publiken i de flesta andra huvudstäder.
Vid sekelskiftet fick Bryssel också en ny arkitektur. Victor Horta och Henry van de Velde skapade art nouveau, en stil med böljande linjer inspirerade av växter, i järn, glas och trä. I Amsterdam byggde Hendrik Petrus Berlage sin börs i en stram och ärlig tegelarkitektur. Samtidigt började den unge Piet Mondriaan måla allt mer förenklade landskap. Allt detta förberedde den abstrakta konst som skulle komma efter 1914. Det var en tid av ovanligt många nya idéer.