Barocken: kloster, palats och fresker
Efter segern över osmanerna 1683 byggdes Österrike om i barock. Fischer von Erlach och Hildebrandt ritade kyrkor och palats i Wien, klostren längs Donau fick gyllene bibliotek, och Paul Troger och Franz Anton Maulbertsch målade himlar i takens valv.
Barocken kom till Österrike via Salzburg, där ärkebiskoparna redan 1614 lät italienska arkitekter börja bygga en ny domkyrka. I Wien dröjde den stora byggboomen tills osmanernas belägring hade slagits tillbaka 1683. Därefter ville kejsaren, kyrkan och adeln visa segern och den katolska trons triumf, och under ett halvsekel uppfördes palats, kyrkor och kloster i en takt som saknade motstycke.
Johann Bernhard Fischer von Erlach, som studerat i Rom, ritade Karlskyrkan med sina två kolonner efter Trajanuskolonnens förebild, slottet Schönbrunn och hovbibliotekets prakthall. Johann Lukas von Hildebrandt byggde Belvedere åt prins Eugen av Savojen, fältherren som slagit osmanerna. I landsbygden byggdes klostren Melk, Sankt Florian, Göttweig och Altenburg om till palatsliknande anläggningar.
Måleriet var framför allt takmåleri. Johann Michael Rottmayr, Daniel Gran och Paul Troger fyllde kupoler och bibliotekstak med himmelska scener där helgon och allegorier svävar i ljust ljus. Under Maria Teresias tid målade Franz Anton Maulbertsch i lätta, nästan flimrande färger som för barocken mot sitt slut. Bildhuggaren Georg Raphael Donner gav skulpturen en ny, klassisk lugn, och Franz Xaver Messerschmidt gjorde sina gåtfulla karaktärshuvuden.