Wienersecessionen
”Åt tiden dess konst, åt konsten dess frihet.” Med de orden över porten bröt Gustav Klimt och hans vänner med det gamla Wien. Secessionen, Otto Wagners arkitektur och Wiener Werkstätte gjorde staden till ett centrum för modern konst och formgivning.
År 1897 lämnade en grupp konstnärer kring Gustav Klimt den konservativa konstnärsföreningen i Künstlerhaus och bildade Vereinigung bildender Künstler Österreichs, kallad Secessionen. De ville visa modern konst från hela Europa och behandla måleri, arkitektur och konsthantverk som likvärdiga. Joseph Maria Olbrich ritade deras utställningshus med en kupol av förgyllda lagerblad, och tidskriften Ver Sacrum spred deras idéer.
Klimt blev Wiens mest omdiskuterade konstnär. Hans takmålningar för universitetet, med nakna kroppar och en mörk syn på människans villkor, ledde till protester och debatter i parlamentet, och han drog sig ur uppdraget. I stället utvecklade han under sin gyllene period ett måleri där bladguld, mönster och ornament omsluter figurerna, som i Kyssen och porträttet av Adele Bloch-Bauer.
Arkitekturen förnyades samtidigt. Otto Wagner, professor vid akademin, gick från historism till en ren, funktionell stil i Postsparkassan och Kirche am Steinhof. Josef Hoffmann och Koloman Moser grundade 1903 Wiener Werkstätte, där konstnärer och hantverkare gjorde möbler, silver, smycken och textilier i strama, geometriska former. Adolf Loos gick ännu längre och ville helt avskaffa ornamentet.