Moskva och tsarriket
När Moskva skakade av sig mongolerna byggdes Kreml om av italienska arkitekter, och Basiliuskatedralen restes vid Röda torget. Ikonmåleriet blev rikare, ljusare och alltmer detaljerat.
År 1480 upphörde tributen till Gyllene horden, och Ivan III kunde bygga Moskva till huvudstad i ett växande rike. Han lät italienska arkitekter bygga om Kreml: Aristotele Fioravanti ritade Uspenskijkatedralen, och Kremls tegelmurar och torn fick drag från norditaliensk borgarkitektur.
Ivan IV, den förste som kröntes till tsar 1547, lät bygga Basiliuskatedralen vid Röda torget till minne av erövringen av Kazan. Med sina färgglada lökkupoler och sina tornliknande kapell blev den en symbol för Ryssland. I ikonmåleriet förde Dionisij arvet efter Rubljov vidare med ljusa, smäckra figurer.
Under 1600-talet blev konsten mer berättande och dekorativ. Stroganovskolan målade små, juvelfina ikoner för rika köpmän, och Simon Usjakov, tsarens hovmålare, började använda drag från västerländskt måleri: modellering, ljus och skugga. Samtidigt växte de första porträtten, parsuna, fram ur ikonens tradition.