Världsriket och renässansen
Ett imperium där solen aldrig gick ned byggde El Escorial, samlade Tizian och tog emot en grekisk målare i Toledo.
Åren efter 1492 blev Spanien en världsmakt. Silver från Amerika strömmade in genom Sevilla, och genom arv blev kung Karl I också tysk-romersk kejsare under namnet Karl V. Konsten följde makten. I början blandades sengotik och italienska renässansformer i en rikt ornamenterad stil som kallas plateresk, efter silversmedernas fina arbeten. Universitetet i Salamanca har en av de mest kända platereska fasaderna, täckt av medaljonger, vapen och groteskornament.
Karl V och hans son Filip II var två av Europas största konstsamlare. De beställde porträtt och mytologiska målningar av venetianaren Tizian, och Filip II köpte verk av Hieronymus Bosch och andra nederländska mästare. Filip lät bygga klosterpalatset El Escorial utanför Madrid, en sträng och väldig byggnad i granit. Den blev förebild för en spansk arkitektur med få ornament, som kallas herreriansk efter arkitekten Juan de Herrera.
Inhemska målare och skulptörer arbetade mest för kyrkan. De skapade stora altarskåp, retablos, med målade och förgyllda träskulpturer. Alonso Berruguete gav sina figurer en nervös, dramatisk rörelse som han lärt sig i Italien. I Toledo slog sig 1577 den grekiske målaren Domenikos Theotokopoulos ned. Spanjorerna kallade honom El Greco. Hans långsträckta figurer och flammande färger gjorde honom till en av de mest egensinniga konstnärerna i hela Europa.