Anni Albers
Bauhaus stora textilkonstnär.
Anni Albers studerade i Bauhaus vävverkstad och gjorde vävnaden till modern konst. Hon var gift med Josef Albers.
Anni Albers föddes som Annelise Fleischmann 1899 i Berlin i en förmögen judisk familj. Hon studerade konst men fann undervisningen otillräcklig och började 1922 vid Bauhaus i Weimar. Där hänvisades kvinnorna i regel till vävverkstaden. Hon var till en början missnöjd, men vävstolen blev hennes livslånga arbetsredskap.
År 1925 gifte hon sig med konstnären och läraren Josef Albers. Vid Bauhaus experimenterade hon med nya material och med vävens struktur. Hennes examensarbete 1930 var en väggbeklädnad för en fackföreningsskola i Bernau, vävd av bomull och cellofan, som både dämpade ljud och reflekterade ljus. Hon ledde vävverkstaden under en kort period.
När nazisterna tog makten 1933 flyttade paret till USA, där de undervisade vid Black Mountain College i North Carolina, en experimentell skola som blev viktig för den amerikanska efterkrigskonsten. Därifrån gjorde de resor till Mexiko och Peru, och de förcolumbianska textilierna fick stor betydelse för henne. År 1949 blev hon den första textilkonstnären att få en separatutställning på Museum of Modern Art i New York.
Hennes vävnader är geometriska och abstrakta men låter trådar och strukturer tala. Hon gjorde både textilier för industriell produktion och bildvävar som hon kallade pictorial weavings. Verket Sex böner från 1965–67 är en minnesvävnad över Förintelsens offer och finns på Jewish Museum i New York. Hon skrev de inflytelserika böckerna On Designing och On Weaving och ägnade sig från 1960-talet allt mer åt grafik.
Anni Albers dog 1994. En stor retrospektiv utställning visades på Tate Modern i London 2018–19. I dag räknas hon som en av 1900-talets viktigaste textilkonstnärer och som den som gav vävkonsten en plats i den moderna konsten.