Alexander Calder
Mobilernas uppfinnare.
Alexander Calder gjorde skulpturer som rör sig i luften – mobiler. Han började med en miniatyrcirkus i ståltråd.
Alexander Calder föddes 1898 i Pennsylvania i en konstnärsfamilj. Både fadern och farfadern var skulptörer och modern var målare. Han utbildade sig ändå först till ingenjör och arbetade med olika tekniska jobb, bland annat på ett fartyg, innan han 1923 började studera vid Art Students League i New York. Ingenjörskunskapen blev viktig för allt han senare gjorde.
1926 flyttade han till Paris. Där byggde han en hel miniatyrcirkus av ståltråd, tyg och kork, med akrobater, djur och clowner som han själv förde runt i föreställningar för vänner och konstnärer. Cirkusen finns i dag på Whitney Museum i New York. Han gjorde också porträtt i böjd ståltråd, som tredimensionella teckningar i luften.
1930 besökte han Piet Mondrians ateljé och fick idén att färgytorna borde kunna röra sig. Kort därefter började han göra abstrakta skulpturer som rörde sig, först med motorer och sedan av vinden och luftströmmar. Marcel Duchamp gav dem namnet mobiler. De orörliga skulpturerna kallades stabiler, ett ord som Hans Arp myntade. En mobil består av tunna metallskivor i svart, rött, gult och vitt som hänger i ståltrådar i noga avvägd balans.
1931 gifte han sig med Louisa James, och paret bodde i Connecticut och senare i Frankrike. Han gjorde Kvicksilverfontänen för Spaniens paviljong på världsutställningen i Paris 1937. Efter kriget kom många stora offentliga uppdrag, som den röda stabilen Flamingo i Chicago från 1974. Utanför Moderna Museet i Stockholm står hans mobil De fyra elementen, som drivs av motorer.
Calder dog 1976. Han förändrade synen på vad en skulptur kan vara, från något tungt och stillastående till något lätt som rör sig i tid och rum. Hans mobiler har också fått ett enormt genomslag i design och vardag.