Carl Johan Fahlcrantz

Carl Johan Fahlcrantz
Bub's, Public domain

Den svenska landskapsromantikens grundare.

Carl Johan Fahlcrantz målade svenska landskap med ek, vatten och kvällsljus. Han gjorde naturen till en fosterländsk symbol.

Carl Johan Fahlcrantz föddes 1774 i Stora Tuna i Dalarna och växte upp i en prästfamilj. Hans bror Christian Erik Fahlcrantz blev känd som författare och biskop. Carl Johan kom som ung till Stockholm och studerade vid Konstakademiens skola. Han tog intryck av Elias Martin och av äldre landskapsmålare som fransmannen Claude Lorrain och holländarna.

Fahlcrantz specialiserade sig tidigt på landskap och gjorde snabbt karriär. Han blev ledamot av Konstakademien och senare professor där. Kung Karl XIV Johan uppskattade hans konst och köpte många av hans målningar, och han blev en av tidens mest anlitade landskapsmålare i Sverige.

Hans bilder visar svensk natur i en idealiserad, romantisk form. Typiska motiv är väldiga ekar, stilla sjöar, forsar, slott och ruiner i ett mjukt, gyllene kvällsljus. Han målade också vyer från olika delar av landet. Landskapen är noga komponerade, med ett mörkt förgrundsparti, ett ljust mellanparti och en dimmig fjärran. Naturen fick hos honom en fosterländsk ton, i en tid då Sverige hade förlorat Finland och sökte en ny nationell identitet.

Fahlcrantz dog i Stockholm 1861. Han kallas ofta den svenska landskapsromantikens grundare. Under 1800-talets senare del ansågs hans stil gammaldags av de yngre målarna som sökte sig till Düsseldorf och Paris. Hans verk finns i Nationalmuseum och på de kungliga slotten.