Thomas Gainsborough
Porträtt och landskap i engelsk stil.
Gainsborough målade adelsmän i parker och föredrog själv landskapen. Hans The Blue Boy är en av Englands mest kända målningar.
Thomas Gainsborough föddes 1727 i Sudbury i Suffolk. Fadern handlade med tyger. Redan som pojke ritade han landskapen kring hemstaden. Vid tretton års ålder skickades han till London, där han arbetade med den franske gravören Hubert Gravelot och lärde sig rokokons lätta stil. År 1746 gifte han sig med Margaret Burr, som hade ett årligt underhåll som gav familjen viss trygghet. De fick två döttrar som han målade många gånger.
Paret flyttade tillbaka till Suffolk. Där målade han Mr och Mrs Andrews (omkring 1750), ett ungt par framför sina åkrar. Målningen finns i National Gallery i London och är ett av de mest kända brittiska verken från 1700-talet. År 1759 flyttade han till kurorten Bath, där rika gäster ville bli porträtterade. Där mognade hans stil. År 1774 flyttade han till London och blev en av hovets favoritmålare. The Blue Boy (omkring 1770), en ung man i blå sidendräkt, såldes 1921 till USA och finns i Huntington Library i Kalifornien.
Gainsborough målade snabbt och med lätt hand. Penseldragen är fjäderlätta och nästan skissartade, och modellerna smälter ihop med bakgrundens träd och moln. Han ska ha använt penslar med mycket långa skaft för att se helheten. Till skillnad från Reynolds brydde han sig inte om antika förebilder. Han ville fånga likhet och stämning. Själv föredrog han landskap, och i brev klagade han över porträtten som han målade för pengarnas skull.
Gainsborough var en av grundarna av Royal Academy 1768, men han grälade ofta med akademien om hur hans verk skulle hängas och slutade ställa ut där 1784. Han älskade musik och umgicks med musiker. Rivaliteten med Reynolds var känd, men de försonades när Gainsborough låg för döden. Han dog i cancer 1788. Reynolds hyllade honom senare i ett av sina föredrag.
Gainsboroughs landskap blev en viktig inspiration för John Constable och för den engelska landskapskonsten under 1800-talet. Hans fria penselföring har också setts som ett förebud om senare målare som lät penseldragen synas.