Gösta Adrian-Nilsson

Gösta Adrian-Nilsson
Unknown photographer, Public domain

Den svenska kubismens pionjär.

Gösta Adrian-Nilsson, GAN, mötte kubism och futurism i Berlin och Paris. Hans Den gudomliga geometrin och sjömansbilder hör till svensk modernisms milstolpar.

Gösta Adrian-Nilsson föddes 1884 i Lund och signerade ofta sina verk med initialerna GAN. Han studerade bland annat i Köpenhamn och var under de första åren påverkad av symbolismen och jugendstilen.

År 1913 reste han till Berlin, där han kom i kontakt med galleriet och tidskriften Der Sturm, en av mötesplatserna för Europas avantgarde. Där mötte han kubism, futurism och expressionism och ställde ut sina egna verk. Han blev en av de första svenskar som tog till sig dessa riktningar fullt ut.

GAN:s bilder från åren kring första världskriget är fyllda av geometriska former, skarpa vinklar och en känsla av rörelse och energi. Han var särskilt fascinerad av sjömän, som återkommer i många verk som en bild av kraft, frihet och manlig skönhet. Hans homosexualitet, som han inte kunde leva öppet med, anses ha präglat motivvalet. Han skrev också om konst, och i boken Den gudomliga geometrin från 1922 utvecklade han sina idéer om formens och geometrins betydelse.

Under första halvan av 1920-talet bodde han i Paris och umgicks med konstnärer kring Fernand Léger och den renodlade, maskinlika riktning som kallades purism. Bilderna blev stramare och mer abstrakta.

Senare blev han en mentor för de unga konstnärerna i Halmstadgruppen och för den svenska surrealismen. GAN dog 1965. Han räknas som en av de verkliga pionjärerna i svensk modernism, och hans verk finns bland annat på Moderna Museet.