Bror Hjorth

Folkkonstens modernist.

Bror Hjorth hämtade inspiration från dalmålningar och folkkonst och gjorde skulpturer och reliefer i trä. Hans hem i Uppsala är museum.

Bror Hjorth föddes 1894 i Marma i Uppland och växte upp på landsbygden. Barndomens bondemiljö, spelmansmusik, sägner och folkkonst blev grunden för hela hans konst. Han började som träsnidare och utbildade sig i Stockholm och Köpenhamn. På 1920-talet studerade han i Paris för skulptören Antoine Bourdelle.

Han arbetade som både skulptör och målare. Hans figurer är kraftiga och förenklade, ofta i bemålat trä eller i relief, och färgerna är klara och folkkonstinspirerade, med släktskap med dalmålningar och kurbits. Motiven är spelmän, dansande par, älskande, Näcken, barn och mödrar. Allt är laddat med livsglädje och erotik, men också med allvar.

Hjorth gjorde många offentliga verk. Bland de mest kända är altartavlan i Jukkasjärvi kyrka i Lappland från 1958, en stor, färgstark relief som bland annat visar väckelsepredikanten Lars Levi Laestadius. Han gjorde också skulpturer och reliefer för parker, skolor och sjukhus. Mellan 1949 och 1959 var han professor vid Konsthögskolan i Stockholm.

Hjorth dog 1968. Hans hem och ateljé i Uppsala är i dag museum, Bror Hjorths Hus. Han räknas som en av de mest folkkära svenska konstnärerna under 1900-talet och som den som tydligast förenade modernismen med svensk folklig tradition.