Josef Hoffmann
Wiener Werkstättes ledare.
Josef Hoffmann grundade Wiener Werkstätte och ritade Palais Stoclet i Bryssel. Han var en av de första att använda strama rutnät i dekor.
Josef Hoffmann föddes 1870 i Pirnitz, i dag Brtnice i Tjeckien, i dåvarande Österrike-Ungern. Han studerade arkitektur vid konstakademien i Wien för Otto Wagner, som förespråkade en modern arkitektur anpassad efter nya behov och material. Efter studierna fick han ett resestipendium till Italien, där han fascinerades av de enkla, vitputsade husen på landsbygden.
År 1897 var han en av grundarna av Wiensecessionen, den konstnärsgrupp som bröt med det konservativa konstetablissemanget och samlades kring Gustav Klimt. Han blev professor vid konstindustriskolan i Wien 1899 och undervisade där i nästan fyrtio år. År 1903 grundade han Wiener Werkstätte tillsammans med Koloman Moser och finansmannen Fritz Waerndorfer, inspirerade av Arts and Crafts-rörelsens verkstäder i England. Verkstaden tillverkade möbler, silver, glas, smycken och textilier av högsta kvalitet.
Hoffmanns viktigaste byggnader är sanatoriet i Purkersdorf utanför Wien från 1904–05 och Palais Stoclet i Bryssel, som byggdes 1905–11 åt en belgisk bankir. Palatset är ett totalkonstverk där varje detalj är formgiven, med en mosaikfris av Klimt i matsalen. Det är sedan 2009 med på Unescos världsarvslista men är privat och inte öppet för allmänheten.
Hans stil är geometrisk och sträng, med kvadrater, rutnät och kontraster i svart och vitt. Han fick smeknamnet kvadrat-Hoffmann. Senare blev formerna mer klassiska och dekorativa. Han ritade bland annat Österrikes paviljong vid utställningen i Paris 1925 och vid Venedigbiennalen 1934. Wiener Werkstätte gick i konkurs 1932.
Hoffmann dog 1956 i Wien. Hans födelsehus i Brtnice är i dag museum. Många av hans möbler och föremål tillverkas fortfarande, och han ses som en viktig länk mellan jugend och modernism, eftersom hans geometriska formspråk föregrep både art déco och funktionalismen.