William Hogarth
Den engelska satirens målare.
Hogarth målade och graverade bildserier om moral och sedefördärv, som En libertins väg. Grafiken spreds billigt till en bred publik.
William Hogarth föddes 1697 i London. Fadern var lärare och latinskribent men misslyckades med ett kaffehus och satt i flera år i gäldfängelse. Upplevelsen av fattigdom och skam satte spår i sonens konst. Hogarth gick i lära hos en gravör av silver och lärde sig där att skära exakta linjer i metall. Han studerade sedan teckning vid privata konstskolor i London. År 1729 gifte han sig, utan föräldrarnas tillstånd, med Jane Thornhill, dotter till hovmålaren James Thornhill.
Genombrottet kom med en helt ny sorts konst: målade och graverade bildserier som berättar en historia i flera scener, ungefär som en pjäs. Den första var A Harlot's Progress, om en ung kvinna från landet som går under i London. Gravyrerna kom ut 1732 och såldes i stora upplagor. Därefter följde En libertins väg (1733–35), om en rik arvinge som slösar bort allt och hamnar på dårhuset. Målningarna finns i Sir John Soane's Museum i London. Serien Äktenskap à la mode (omkring 1743–45) om ett arrangerat äktenskap mellan pengar och adel hänger i National Gallery i London. Gravyrerna Gin Lane och Beer Street (1751) jämför ginets förödelse med det sunda ölet.
Hogarth arbetade med en skarp blick för detaljer. Varje föremål i bilden bär betydelse: en tavla på väggen, en hund, ett brev på golvet. Betraktaren ska läsa bilden noga och dra slutsatser. Han var också en skicklig porträttmålare. Porträttet av kapten Thomas Coram (1740), grundaren av ett hem för hittebarn, finns i dag i Foundling Museum i London. I boken The Analysis of Beauty (1753) försökte han förklara skönhet med en slingrande ”skönhetslinje”.
Eftersom hans gravyrer ofta kopierades olagligt drev Hogarth på en lag som skyddade gravörers rätt till sina bilder. Den antogs 1735 och kallas ibland Hogarths lag. Han var stolt över att vara engelsman och hånade modet att köpa utländska gamla mästare. Han hade inga barn men engagerade sig i hittebarnshemmet. Hans mops Trump syns på ett självporträtt från 1745 i Tate Britain. Hogarth dog 1764 i London.
Hogarth räknas som den brittiska satirens fader. Karikatyrtecknare som James Gillray och Thomas Rowlandson byggde vidare på honom. Hans bildserier ses ofta som en förfader till tecknade serier och till den samhällskritiska bildjournalistiken. På engelska används ordet ”Hogarthian” om myllrande, grymma och komiska scener ur stadslivet.