Kanō Eitoku
Borgarnas guldmålare.
Kanō Eitoku dekorerade krigsherrarnas borgar med väldiga träd, lejon och fåglar på guldbakgrund. De flesta verken brann med borgarna.
Kanō Eitoku föddes 1543 i Kyoto. Han var barnbarn till Kanō Motonobu, som gjort Kanō-skolan till Japans ledande målarverkstad, och han utbildades av sin farfar och sin far. Redan som ung arbetade han med stora beställningar. Tillsammans med sin far målade han 1566 skjutdörrar i Jukō-in, ett undertempel till Daitoku-ji i Kyoto, som finns kvar än i dag.
Eitoku verkade under Momoyamaperioden, när krigsherrar som Oda Nobunaga och Toyotomi Hideyoshi enade Japan och byggde väldiga borgar och palats. De ville ha konst som visade makt och rikedom. Eitoku dekorerade Nobunagas borg Azuchi, som stod färdig omkring 1579, och senare Hideyoshis Osakaborg och palatset Jurakudai. Han ledde stora team av målare för att hinna med.
Hans stil kallas ofta ”den stora stilen”. Han målade enorma träd, cypresser och tallar vars stammar och grenar sträcker sig över flera skärmar, liksom lejon, tigrar och fåglar, med kraftiga penseldrag och starka färger mot bakgrund av bladguld. I mörka borgsalar reflekterade guldet ljuset och fick rummen att glöda. Ett av hans mest kända verk är skärmen med kinesiska lejon i de kejserliga samlingarna i Tokyo. Ett par skärmar med vyer över Kyoto, som Nobunaga gav till krigsherren Uesugi Kenshin, tillskrivs också honom.
Nästan alla hans stora väggmålningar förstördes när borgarna brann eller revs. Eitoku dog 1590, bara 47 år gammal, möjligen av överansträngning. Hans stil präglade Momoyamakonsten och Kanō-skolan, som fortsatte att vara Japans officiella målarskola under hela Edoperioden.