Masaccio
Den unge revolutionären i Florens.
Masaccio dog 26 år gammal men hann visa vägen för renässansmåleriet. Hans fresk Treenigheten är en av de första bilderna med korrekt centralperspektiv.
Masaccio hette egentligen Tommaso di Ser Giovanni och föddes den 21 december 1401 i San Giovanni Valdarno, en liten stad nära Florens. Smeknamnet Masaccio betyder ungefär ”den slarvige Tom” och ska enligt Vasari syfta på att han struntade i allt utom konsten. Han kom tidigt till Florens och blev medlem av målarnas skrå 1422.
Hans viktigaste arbete är freskerna i Brancaccikapellet i kyrkan Santa Maria del Carmine i Florens, som han målade tillsammans med den äldre Masolino under åren kring 1424–28. Utdrivningen ur paradiset visar Adam och Eva i naken förtvivlan. Eva skriker och Adam döljer ansiktet i händerna. I Skattepenningen står apostlarna kring Kristus som tunga statyer i ett verkligt landskap. Kapellet restaurerades på 1980-talet, och då togs de fikonlöv bort som senare målats över Adams och Evas nakenhet.
Omkring 1427 målade han fresken Treenigheten i Santa Maria Novella. Den visar Gud Fadern, den korsfäste Kristus och den heliga anden i ett kapell med kassettvalv. Arkitekturen är målad i korrekt centralperspektiv, troligen med hjälp av Brunelleschis nya metod. För betraktaren ser det ut som om väggen öppnar sig in i ett rum. Det är en av de första bevarade målningarna där perspektivet används så konsekvent.
Masaccios figurer är tunga och har kroppar under kläderna. Ljuset faller från ett bestämt håll, ofta samma som det verkliga ljuset i kapellet, och skapar skuggor som ger volym. Han tog Giottos tyngd och gav den perspektivets rum och anatomins trovärdighet. Han reste till Rom 1428 och dog där samma år, bara 26 år gammal. Rykten om förgiftning finns men saknar belägg.
Trots sitt korta liv blev Masaccio en av renässansens grundare. Brancaccikapellet blev en skola för generationer av konstnärer. Unga målare, bland dem Michelangelo, satt där och ritade av hans gestalter.