Joan Miró
Tecknens och lekens surrealist.
Joan Miró från Katalonien skapade ett eget bildspråk av stjärnor, ögon och fåglar i klara färger.
Joan Miró föddes 1893 i Barcelona. Fadern var guldsmed och urmakare. Föräldrarna ville att han skulle bli affärsman, och han arbetade som kontorist tills han drabbades av ett sammanbrott. Han återhämtade sig på familjens gård i Mont-roig i Katalonien och fick sedan studera konst i Barcelona. Kärleken till Katalonien och dess landskap följde honom hela livet.
1920 kom han till Paris. Gården från 1921–22, en mycket detaljerad bild av gården i Mont-roig, köptes av författaren Ernest Hemingway och finns i dag på National Gallery of Art i Washington. Kort därefter förändrades hans stil helt. Han kom med i surrealisternas krets och började måla utifrån drömmar och fria associationer. I Harlekinens karneval från 1924–25, på Albright-Knox i Buffalo, myllrar det av små varelser, ögon, stegar och musikinstrument.
Miró skapade ett eget teckenspråk av stjärnor, månar, fåglar, ögon och kvinnor, med svarta linjer och klara färgfält i rött, blått och gult mot ljusa bakgrunder. Han sa att han ville ”mörda måleriet”, alltså bryta med tidigare konventioner. Under spanska inbördeskriget blev hans bilder mörkare. Han gjorde en affisch till stöd för republiken och en stor väggmålning för Spaniens paviljong på världsutställningen i Paris 1937, samma år som Picassos Guernica. Väggmålningen är försvunnen.
Under andra världskrigets första år målade han den lilla, intensiva serien Konstellationer. Efter kriget arbetade han allt mer med keramik, grafik, skulptur och textil. Tillsammans med keramikern Josep Llorens Artigas gjorde han keramikväggar för Unescos byggnad i Paris. Från 1956 bodde han på Mallorca.
Miró dog 1983 i Palma. Fundació Joan Miró i Barcelona öppnade 1975. Hans bildvärld finns också i vardagen, bland annat i den spanska turistsymbolen med en sol. Han räknas som en av surrealismens viktigaste konstnärer och en föregångare till abstrakt expressionism.