Gustave Moreau
Symbolismens drömmare.
Gustave Moreau målade mytologiska scener täckta av juvelglänsande detaljer. Matisse och Rouault var hans elever.
Gustave Moreau föddes 1826 i Paris. Fadern var arkitekt och gav sonen en gedigen klassisk bildning. Moreau studerade vid École des Beaux-Arts och tog starkt intryck av målaren Théodore Chassériau, som förenade Ingres linjer med Delacroix färger. Åren 1857–59 bodde han i Italien, där han kopierade renässansens mästare och blev vän med den unge Edgar Degas.
Genombrottet kom på Salongen 1864 med Oidipus och sfinxen, som i dag finns i Metropolitan Museum i New York. Bilden visar sfinxen som klamrar sig fast vid hjältens bröst i en ödslig bergsklyfta. Moreau blev känd för sina bilder av mytologiska och bibliska gestalter, särskilt farliga och förföriska kvinnor. Salome, som dansar inför kung Herodes för att få Johannes Döparens huvud, blev ett av hans favoritmotiv. Hans akvarell Uppenbarelsen, där det blödande huvudet svävar i luften framför henne, finns i Musée d'Orsay.
Moreaus bilder är fyllda av detaljer. Ytor täcks av ornament, juveler och arkitektur som glimmar som guldsmide. Han blandade tjocka färglager med fina linjer och ritade ibland mönster rakt ovanpå färgen. Hans värld är drömsk och mystisk, långt från realisternas vardag. Han blev en förgrundsgestalt för symbolismen, och författaren Joris-Karl Huysmans hyllade hans Salome i romanen Mot strömmen.
Moreau var tillbakadragen och gifte sig aldrig. Under lång tid hade han en nära relation med Alexandrine Dureux. Från 1891 var han professor vid École des Beaux-Arts. Där var han en ovanligt frisinnad lärare som uppmuntrade eleverna att hitta sin egen väg. Bland dem fanns Henri Matisse och Georges Rouault.
Moreau dog 1898. Han testamenterade sitt hus och tusentals målningar, akvareller och teckningar till franska staten. Musée Gustave Moreau i Paris öppnade 1903 med Rouault som förste föreståndare. Surrealisterna, särskilt André Breton, beundrade senare hans drömvärld.