Alfons Mucha
Jugendaffischens mästare.
Alfons Mucha blev känd över en natt för en affisch till Sarah Bernhardt. Hans kvinnor med slingrande hår blev jugendstilens ansikte.
Alfons Mucha föddes 1860 i Ivančice i Mähren, i nuvarande Tjeckien, som då var en del av Österrike-Ungern. Han arbetade först som teatermålare i Wien och studerade sedan vid konstakademien i München. År 1887 flyttade han till Paris, där han studerade vid Académie Julian och försörjde sig som illustratör.
Genombrottet kom kring jul 1894. Den stora skådespelerskan Sarah Bernhardt behövde snabbt en ny affisch till pjäsen Gismonda, och Mucha fick uppdraget. Affischen, med Bernhardt i helfigur i ett smalt, högt format, blev en sensation när den sattes upp i januari 1895. Hon gav honom ett kontrakt på sex år.
Under de följande åren skapade Mucha affischer, reklam, smycken och dekorationer. Hans stil blev så känd att den i Frankrike kallades le style Mucha. Typiskt är unga kvinnor med långt, slingrande hår, inramade av blommor och cirkelformade glorior i mjuka pastellfärger. Han gav också ut mönsterboken Documents décoratifs 1902, som spreds till formgivare över hela världen. Han var också en populär lärare och undervisade under några år i USA, där han hoppades tjäna pengar till sina större projekt.
Mucha ville ändå mer än att göra reklam. Från 1910 arbetade han med Slaviska eposet, tjugo enorma målningar om de slaviska folkens historia, som han skänkte till staden Prag. Efter Tjeckoslovakiens självständighet 1918 formgav han landets första frimärken och sedlar.
När Tyskland ockuperade landet 1939 greps han av Gestapo och förhördes. Han dog kort därefter samma år. Länge sågs han som omodern, men på 1960-talet återupptäcktes hans affischer och inspirerade tidens psykedeliska affischkonst.