Odilon Redon
Drömmens och färgens symbolist.
Odilon Redon gjorde först svarta kolteckningar och litografier med märkliga varelser, sedan lysande blomsterbilder i pastell.
Odilon Redon föddes 1840 i Bordeaux. Han var ett sjukligt barn och tillbringade stora delar av barndomen på familjens lantegendom i Médoc, ensam med naturen och sina fantasier. Han försökte bli arkitekt men kom inte in på utbildningen. En kort tid studerade han måleri i Paris. Viktigare blev mötet med grafikern Rodolphe Bresdin, som lärde honom etsning, och en botaniker som visade honom mikroskopets värld.
I omkring tjugo år arbetade Redon nästan bara i svart och vitt. Han kallade dessa verk sina ”svarta”. Det var teckningar i kol och litografier med drömlika och skrämmande motiv: svävande ögon som ballonger, spindlar med människoansikten, avhuggna huvuden och märkliga växter. År 1879 gav han ut albumet I drömmen. Han gjorde också litografier till Edgar Allan Poe och Gustave Flaubert. Huysmans nämnde honom i romanen Mot strömmen 1884, och han blev känd bland symbolisterna.
År 1880 gifte han sig med Camille Falte. Deras första son dog som spädbarn, och en andra son föddes 1889. Kring 1890 började Redon arbeta i färg, och hans konst förändrades helt. Han gjorde pasteller och oljemålningar i lysande, nästan självlysande färger: blommor i vaser, fjärilar, Buddha, Ofelia bland blommor och mytologiska gestalter. Kyklopen, en blyg jätte som tittar på en sovande kvinna, finns i Kröller-Müller Museum i Nederländerna.
Redon var lugn och tillbakadragen men beundrades av yngre konstnärer, särskilt gruppen Nabis. Han fick större dekorativa uppdrag, bland annat för ett klosterbibliotek i södra Frankrike. Han deltog i den stora Armoryutställningen i New York 1913. Han dog i Paris 1916.
Redon räknas som en av symbolismens främsta konstnärer. Hans drömvärld var en viktig förebild för surrealisterna, och hans färgstarka pasteller beundrades av Matisse och andra moderna målare.