Helene Schjerfbeck
Självporträttens mästare i Finland.
Helene Schjerfbeck målade självporträtt i över sextio år, alltmer förenklade och avskalade. I dag räknas hon som en av Nordens stora modernister.
Helene Schjerfbeck föddes 1862 i Helsingfors. Som fyraåring föll hon i en trappa och skadade höften, vilket gav henne en livslång hälta. Hon fick därför undervisning hemma. Begåvningen upptäcktes tidigt, och redan som elvaåring kom hon in på Finska konstföreningens ritskola.
År 1880 reste hon med ett stipendium till Paris och studerade vid Académie Colarossi. Hon målade i Bretagne, i Pont-Aven och Concarneau, och senare i den engelska konstnärskolonin St Ives. Där målade hon Konvalescenten från 1888, en liten flicka i en säng med en kvist i ett glas. Målningen fick en medalj på världsutställningen i Paris 1889 och finns i dag på Ateneum i Helsingfors.
Efter hemkomsten undervisade hon vid konstföreningens skola, men hälsan var dålig. År 1902 flyttade hon med sin mor till den lilla orten Hyvinge, där hon bodde i femton år. Där, långt från konstlivet, utvecklade hon sin egen moderna stil. Sömmerskan från 1905, också på Ateneum, visar hur hon förenklade formerna och tonade ner färgerna. Hon följde den internationella konsten genom tidskrifter och tog intryck av bland annat Whistler, Cézanne och modet.
Genombrottet kom med en separatutställning i Helsingfors 1917. Konsthandlaren Gösta Stenman blev hennes stöd och sålde hennes verk i både Finland och Sverige. Hon arbetade ofta med att skrapa och slipa färgen, så att ytan blev matt och sliten. Hon målade också nya versioner av äldre bilder, både sina egna och gamla mästares.
Under hela livet målade hon självporträtt, ett fyrtiotal, från ungdomen till de sista åren. De sena porträtten, gjorda i Saltsjöbaden dit hon flytt under kriget, är nästan dödskalleliknande i sin avskalade ärlighet. Hon dog där 1946. I dag räknas hon som en av Nordens främsta modernister.