Shen Zhou
Wu-skolans grundare.
Shen Zhou var en lärd i Suzhou som aldrig tog ämbete. Han målade landskap, blommor och vänskapsmöten med värme och enkelhet.
Shen Zhou föddes 1427 nära Suzhou i en välbärgad familj av lärda och konstsamlare. Familjen hade av princip avstått från att söka statliga ämbeten, och Shen Zhou följde den traditionen. Han levde hela livet i Suzhoutrakten och tog hand om sin mor tills hon dog i hög ålder. Han umgicks med poeter, samlare och vänner och var känd för sin vänlighet.
Shen Zhou studerade de gamla mästarna, särskilt Yuandynastins fyra mästare, och familjen ägde viktiga verk som han kunde studera. Han utvecklade en stil med breda, mjuka penseldrag och en varm, ibland humoristisk ton. Han målade landskap, blommor, djur och vardagliga motiv, ofta med egna dikter på bilden.
Ett av hans mest kända verk är Det höga berget Lu från 1467 i Nationella palatsmuseet i Taipei, en hög hängande rulle som han målade till sin lärares sjuttioårsdag. Bilden är ett tecken på vördnad och visar ett berg han själv aldrig besökt. Han målade också album med små scener, där en ensam man sitter på en bergstopp eller fåglar och grönsaker skildras med enkel värme.
Shen Zhou räknas som grundare av Wu-skolan, den grupp lärda målare i Suzhou som dominerade kinesiskt måleri under Mingtiden. Han var lärare och förebild för Wen Zhengming, och han räknas till Mingtidens fyra mästare tillsammans med Wen Zhengming, Tang Yin och Qiu Ying.