Anthony van Dyck
Aristokratins porträttmålare.
Van Dyck var Rubens främste elev och blev hovmålare åt Karl I i England. Han formade bilden av den eleganta adelsmannen för lång tid framåt.
Anthony van Dyck föddes den 22 mars 1599 i Antwerpen. Fadern var en förmögen sidenhandlare. Redan som tioåring kom han i lära hos en målare, och han var självständig konstnär i tidig ålder. Omkring 1618 arbetade han som medhjälpare i Rubens verkstad, och Rubens kallade honom sin bäste elev. Van Dyck tog mycket efter Rubens men utvecklade en egen, mer förfinad och nervös stil.
Efter ett kort besök i London reste han 1621 till Italien, där han stannade i sex år. Han studerade Tizian noga och bodde mest i Genua, där han målade stadens aristokrater. Porträttet av markisinnan Elena Grimaldi, i dag i Washington, visar en hög, smal kvinna i svart under ett rött parasoll som hålls av en tjänare. På Sicilien besökte han den gamla målaren Sofonisba Anguissola och tecknade av henne.
Efter några år i Antwerpen flyttade han 1632 till London och blev hovmålare hos Karl I, som adlade honom. Där skapade han sina mest berömda porträtt. Karl I på jakt, i Louvren, visar kungen till fots i ett landskap, avslappnad men upphöjd. Ryttarporträtten gör honom till en härskare i antik stil. Van Dyck målade också ett trippelporträtt av kungen, framifrån och från två sidor, som skickades till Bernini i Rom som underlag för en byst.
Van Dycks porträtt är eleganta och smickrande. Modellerna har långa, smala händer, siden som glänser och en nonchalant självsäkerhet. Han var själv känd för sin eleganta livsstil. Han gifte sig 1640 med Mary Ruthven, en hovdam. Han dog i London i december 1641, bara 42 år gammal, och begravdes i den gamla Sankt Paulskatedralen.
Han formade bilden av den engelska aristokratin för mer än hundra år framåt. Gainsborough och Reynolds byggde vidare på hans stil. Det spetsiga hakskägget som Karl I bar kallas fortfarande ”van dyck-skägg”.