Wu Daozi
Tangdynastins legendariske väggmålare.
Wu Daozi målade buddhistiska och daoistiska väggmålningar i Chang'an. Inget säkert verk finns kvar, men legenden säger att han gick in i sin egen målning och försvann.
Wu Daozi föddes omkring 680 i Yangdi i nuvarande Henanprovinsen och dog efter 750-talet. Han kom från en fattig familj och blev tidigt föräldralös. Han ska först ha studerat kalligrafi innan han övergick till måleri. Hans talang upptäcktes, och kejsar Xuanzong kallade honom till hovet i huvudstaden Chang'an, nuvarande Xi'an.
Wu Daozi är mest känd för väggmålningar i buddhistiska och daoistiska tempel. Enligt källorna målade han hundratals väggar i Chang'an och Luoyang med himmelska varelser, helveten och gudar. Hans bilder av helvetet sägs ha varit så skrämmande att slaktare och fiskare bytte yrke efter att ha sett dem. Inget av detta finns kvar. Templen förstördes, bland annat vid förföljelsen av buddhismen på 840-talet.
Hans stil beskrivs som kraftfull och snabb. Linjerna varierar i tjocklek, som om penseln sväller och smalnar, och kläderna verkar fladdra i vinden. Uttrycket ”Wus band fladdrar i vinden” blev ett begrepp. Han skiljer sig därmed från Gu Kaizhis jämna, tunna linjer. Några verk tillskrivs honom genom senare kopior och stengravyrer, men inget kan med säkerhet knytas till honom.
Legenderna om honom är många. En säger att han målade ett helt landskap längs Jialingfloden på en dag. En annan berättar att han målade ett landskap på en palatsvägg, klappade i händerna, gick in genom en grotta i bilden och försvann. Det är legender, men de visar hur högt han skattades.
Wu Daozi kallades ”målarnas helgon” och blev förebild för figurmåleri och religiös konst i Kina i många hundra år. Hans sätt att använda en levande, uttrycksfull linje påverkade också konsten i Japan och Korea.