Zhang Daqian
Den kosmopolitiske tuschmålaren.
Zhang Daqian kopierade väggmålningarna i Dunhuang och levde senare i Brasilien, USA och Taiwan. Hans sena verk med stänkt färg närmar sig abstraktion.
Zhang Daqian föddes 1899 i Neijiang i Sichuanprovinsen i en familj där flera var konstnärligt begåvade. Hans mor och hans äldre bror var målare. Som tonåring tillfångatogs han av banditer och hölls kvar i omkring hundra dagar. Han studerade textilfärgning i Japan och var en kort tid buddhistisk munk, därifrån namnet Daqian, som är ett buddhistiskt begrepp.
Han lärde sig tuschmåleri genom att kopiera de gamla mästarna, särskilt Shitao och Bada Shanren. Han blev så skicklig att hans förfalskningar av Shitao lurade samtidens främsta experter och i dag finns i flera museer. Han blev en av Kinas mest kända målare redan under 1920- och 30-talen.
1941–1943 reste han till grottorna i Dunhuang i nordvästra Kina, där han med assistenter kopierade hundratals buddhistiska väggmålningar från många århundraden. Arbetet väckte uppmärksamhet för den gamla konsten men också kritik, eftersom han anklagades för att ha skadat lager av målningar.
Efter kommunisternas seger 1949 lämnade han Kina. Han levde i Argentina, i Brasilien, där han byggde en stor trädgård, och i Kalifornien, och bosatte sig till sist i Taipei 1978. 1956 träffade han Picasso i Frankrike. På 1960-talet, när hans syn försämrades, utvecklade han en ny teknik med stänkt tusch och färg, framför allt djupt blått och grönt. Bergen löses upp i färgfält och närmar sig abstrakt expressionism, men bygger på kinesisk tradition.
Zhang Daqian dog i Taipei 1983, och hans hem där är i dag ett museum. Han räknas som en av 1900-talets främsta kinesiska målare och en av de första som blev internationellt kända. Hans verk säljs i dag för mycket höga summor.