Zhao Mengfu
Förnyaren under mongolerna.
Zhao Mengfu var ättling till Songkejsarna men tjänade Yuandynastin. Han förnyade måleri och kalligrafi genom att återvända till äldre förebilder.
Zhao Mengfu föddes 1254 i Huzhou i nuvarande Zhejiangprovinsen. Han var ättling i elfte led till Songdynastins grundare och växte upp i en lärd familj. När han var drygt tjugo år erövrade mongolerna under Khubilai khan Södra Song, och den kinesiska världen han vuxit upp i rasade samman.
1286 kallades han till mongolernas hov i Dadu, nuvarande Peking. Han tackade ja, vilket många lojala Songlärda såg som ett svek. Han gjorde en lång karriär och nådde till slut en av de högsta posterna i Hanlinakademin. Själv tycks han ha känt sig kluven, och han skrev om sin längtan hem till södern. Han var gift med Guan Daosheng, som var en uppskattad målare och poet, särskilt känd för bambumålningar.
I konsten förespråkade Zhao Mengfu det han kallade ”den antika andan”. Han ville gå förbi Songakademins detaljrika stil och hämta inspiration från Tang och tidiga Song. Hans landskap Höstfärger vid bergen Qiao och Hua från 1295, i Nationella palatsmuseet i Taipei, målades för en vän som aldrig sett sin släkts hembygd. Bilden är enkel, nästan arkaisk, med lugna former och lätt färg. Han målade också hästar och får, och lyfte fram kalligrafins penseldrag i målningen.
Som kalligraf skapade han en elegant och tydlig stil som blev en förebild i århundraden och som har påverkat tryckta typsnitt. Hans barnbarn Wang Meng blev en av Yuandynastins fyra mästare. Zhao Mengfu räknas som den konstnär som förnyade kinesiskt måleri efter Song och banade väg för de lärda målarnas tradition.