Guernica
Picassos svar på bombningen av den baskiska staden Guernica 1937 under spanska inbördeskriget. En skrikande häst, en mor med sitt döda barn, en söndersliten soldat – i svart, vitt och grått.
Färgen är borta som i ett tidningsfoto; lampan överst liknar ett öga och en glödlampa på samma gång.
Den 26 april 1937, under spanska inbördeskriget, bombades den baskiska staden Guernica av tyska och italienska flygplan som stödde general Franco. Staden förstördes till stor del och många civila dog. Antalet döda är fortfarande omstritt. Pablo Picasso hade fått i uppdrag av den spanska republikens regering att göra en målning till Spaniens paviljong vid världsutställningen i Paris samma år, och han valde bombningen som motiv.
Picasso målade Guernica i sin ateljé i Paris på ungefär fem veckor. Hans dåvarande partner, fotografen Dora Maar, dokumenterade arbetet i en serie fotografier som visar hur kompositionen förändrades. Duken är nästan åtta meter bred och närmare tre och en halv meter hög.
Målningen visar inte själva bomberna. I stället ser vi ett kaos av skrikande människor och djur. Till vänster står en tjur över en kvinna som håller ett dött barn. I mitten skriker en häst med ett sår i sidan. På marken ligger en söndersliten soldat med ett brutet svärd i handen. Från ett fönster sträcker en kvinna fram en lampa. Till höger finns en gestalt i ett brinnande hus med armarna uppsträckta. Överst lyser en lampa som både liknar en glödlampa och ett öga.
Färgerna är bara svart, vitt och grått. Det har jämförts med tidningsfotografier, som var det sätt de flesta fick veta om bombningen. Kompositionen påminner om en triangel med ljuset i toppen. Formerna är kubistiskt uppbrutna, och kropparna vrids och pressas mot varandra.
Picasso själv vägrade att förklara symbolerna. Tjuren och hästen har tolkats på många olika sätt, som brutalitet och lidande, eller som Spanien och folket. Picasso sa bara att tjuren var en tjur och hästen en häst. Kvinnan med det döda barnet har jämförts med kristna bilder av Maria med den döde Kristus.
Efter världsutställningen visades målningen i flera länder, bland annat i Norden och i Storbritannien, för att samla in pengar och stöd till den spanska republiken. Från 1939 förvarades den på Museum of Modern Art i New York. Picasso bestämde att den inte fick komma till Spanien förrän demokratin återinförts. Den fördes dit först 1981, efter Francos död. Sedan 1992 finns den i Museo Reina Sofía i Madrid.
Guernica har blivit en av de mest kända antikrigsbilderna i världen. År 1974 sprejades den med röd färg av en demonstrant på Museum of Modern Art, men färgen kunde avlägsnas. En vävd kopia av målningen hänger vid FN:s högkvarter i New York. Verket visar hur modern konst kan ta ställning i politiska frågor.