Terrakottaarmén

Terrakottaarmén
xiquinhosilva, CC BY 2.0

Omkring 8 000 soldater, hästar och vagnar i naturlig storlek vakar över Qin Shi Huangdis grav. Varje ansikte är unikt.

Figurerna var ursprungligen målade i starka färger, som flagnade inom minuter när de grävdes fram.

I mars 1974 grävde bönder en brunn nära staden Xi’an i Kina och hittade fragment av lerfigurer. Det visade sig vara en del av en väldig armé i bränd lera, som hörde till graven för Qin Shi Huangdi, den förste kejsaren av Kina. Han enade landet 221 före vår tideräkning och dog 210 före vår tideräkning. Arkeologer har sedan dess grävt ut delar av tre stora gropar med figurer.

I groparna står soldater i rader, i formationer som påminner om en riktig armé. Där finns fotsoldater, bågskyttar, officerare, kuskar och hästar framför vagnar. Figurerna är i naturlig storlek eller lite större. Man har uppskattat att det finns omkring 8 000 soldater, men alla har inte grävts ut. Varje ansikte har egna drag, och frisyrer, kläder och rustningar varierar efter rang och funktion.

Figurerna tillverkades i en sorts löpandebandssystem. Kroppar, armar och huvuden formades delvis i formar och sattes ihop. Sedan formade hantverkarna detaljer som ansikten, hår och kläder för hand. Många figurer har namn på verkstäder eller arbetsledare inristade. Figurerna brändes i stora ugnar och målades sedan i starka färger på ett grundlager av lack.

Färgerna var röda, gröna, blå, lila och vita. När figurerna grävdes fram och kom i kontakt med luften torkade lacken och färgen flagnade, ofta inom kort tid. Det är därför de flesta figurer i dag är grå. Forskare arbetar med nya metoder för att bevara färgerna vid framtida utgrävningar.

Soldaterna bar verkliga vapen av brons, som svärd, spjut och armborst. Många har tagits av plundrare eller förstörts, men tusentals vapen har hittats. Groparna hade tak av trä som var täckt av jord. Delar av anläggningen har brunnit, och en vanlig förklaring är att den plundrades efter dynastins fall, men detta är inte helt säkert.

Figurerna skulle skydda kejsaren i livet efter detta. Historikern Sima Qian beskrev omkring hundra år senare själva gravkammaren med floder av kvicksilver och fällor mot gravplundrare. Gravkullen har ännu inte öppnats. Mätningar har visat förhöjda halter av kvicksilver i marken, vilket kan tyda på att beskrivningen har en kärna av sanning. I närheten har man också hittat gropar med figurer av ämbetsmän, akrobater och musikanter samt fåglar i brons. Graven skulle alltså återskapa ett helt hov, inte bara en armé.

Terrakottaarmén blev världsarv 1987 och har blivit en av Kinas mest besökta platser. Delar av den har visats på utställningar runt om i världen. Den har gett en unik bild av Qin-dynastins militära organisation och av hur stora resurser den förste kejsaren kunde mobilisera.