Den tredje maj 1808

Franska soldater arkebuserar spanska civila efter ett uppror i Madrid. Goya visar inte hjältedöd utan anonymt, mekaniskt våld. Bilden har kallats den första moderna krigsmålningen.
Mannen i vit skjorta sträcker ut armarna som Kristus på korset; soldaterna har inga ansikten.
Den 2 maj 1808 gjorde invånare i Madrid uppror mot de franska trupper som ockuperade staden. Upproret slogs ner, och under natten och morgonen därpå arkebuserades hundratals spanjorer. Goya var hovmålare i Madrid och upplevde ockupationen. Kriget som följde, det spanska frihetskriget, varade till 1814. Händelserna utspelade sig bland annat på kullen Príncipe Pío.
När fransmännen dragits tillbaka bad Goya 1814 landets nya regering om stöd för att med penseln föreviga de mest heroiska händelserna i upproret. Han målade två stora bilder: Den andra maj 1808, som visar striden på Puerta del Sol, och Den tredje maj 1808, som visar avrättningarna. Båda finns i dag i Prado i Madrid.
En rad franska soldater står med ryggarna mot oss och siktar med sina gevär. Deras ansikten syns inte. Mitt emot står en grupp spanjorer, några redan döda på marken i blod. En man i vit skjorta och gula byxor sträcker armarna rakt ut. Han är upplyst av en stor lykta på marken. Bredvid honom ber en munk, och andra döljer ansiktena i händerna. I bakgrunden syns staden i mörker.
Mannen i vitt har ofta jämförts med Kristus på korset. I hans ena handflata har man sett ett märke som påminner om ett sår efter en spik. Ljuset från lyktan gör honom till bildens centrum. Soldaterna bildar en mekanisk, ansiktslös rad, medan offren är individer med olika reaktioner: fasa, bön, trots. Gestalten är knäböjd, men han är ändå större än soldaterna, vilket ger honom en särskild tyngd.
Goya målade med lösa, snabba penseldrag. Färgerna är mörka med starka accenter i vitt, gult och rött. Inga hjältar dör ärofullt och ingen ängel kommer till hjälp. Bilden skildrar krigets våld utan glorifiering. Den hör ihop med Goyas grafiska serie Krigets fasor, som han gjorde under samma period. Lyktan är den enda ljuskällan och kastar ett hårt sken över de dödsdömda.
Målningen visades inte offentligt förrän många år senare. Den började förtecknas i Prados kataloger på 1870-talet. Under spanska inbördeskriget evakuerades den 1936, och lastbilen som fraktade den råkade ut för en olycka. Båda Goyas maj-bilder skadades. De restaurerades grundligt 2008, och skadorna från olyckan åtgärdades då.
Bilden har kallats den första moderna krigsmålningen. Édouard Manet byggde sin Avrättningen av kejsar Maximilian på den, och Picasso knöt an till den i Massakern i Korea. Goyas sätt att visa krigets offer i stället för segrarna har haft stort inflytande på senare konst och fotografi. Bilden riktar sig till betraktarens medkänsla och inte till nationell stolthet.