Vädersolstavlan

Vädersolstavlan
Jacob Heinrich Elbfas, Public domain

Den äldsta bilden av Stockholm visar ett märkligt halofenomen med flera solar över staden den 20 april 1535. Originalet beställdes troligen av reformatorn Olaus Petri och har gått förlorat; kopian hänger i Storkyrkan.

Under solringarna syns staden mellan broarna, med kyrktorn och tätt byggda hus – en karta och ett järtecken på samma gång.

Morgonen den 20 april 1535 såg invånarna i Stockholm ett märkligt fenomen på himlen. Flera solar och ringar syntes runt den verkliga solen under några timmar. I dag vet vi att det var ett halofenomen, som uppstår när solljus bryts i iskristaller högt uppe i luften. På den tiden tolkades sådant ofta som ett järtecken, ett budskap från Gud. Fenomenet kallas i dag vädersolar eller bisolar, och liknande syns ibland även i Sverige på vintern.

Den ursprungliga tavlan målades kort efter händelsen. Den beställdes troligen av reformatorn Olaus Petri, som var präst i Storkyrkan. Vem som målade den vet vi inte säkert. Ibland nämns en målare kallad Urban, men den uppgiften är osäker. Originalet har gått förlorat. Olaus Petri var en av de främsta gestalterna i den svenska reformationen och hade översatt delar av Bibeln till svenska.

Tavlan som hänger i Storkyrkan i dag är en kopia från 1636, som brukar tillskrivas Jacob Heinrich Elbfas. Undersökningar av träet har bekräftat att den är från 1600-talet. Hur exakt kopian återger originalet är omdiskuterat, men den anses vara ganska trogen. Själva tavlan är målad med olja på trä.

Bildens övre del visar himlen med solarna och de böjda ljusbågarna. Under dem breder Stockholm ut sig, sett från söder. Man ser Stadsholmen omgiven av en mur, slottet Tre Kronor och Storkyrkans torn. Husen ligger tätt, och broar leder över till Norrmalm och Södermalm. På vattnet glider fartyg och små båtar. Människor går på gator och stränder. Staden är avbildad som en stor helhet, nästan som en karta sedd snett uppifrån.

Det är den äldsta kända bilden av Stockholm i färg. Den är därför en viktig källa till hur staden såg ut på 1530-talet. Detaljerna ska ändå tolkas med försiktighet, eftersom målaren kombinerade iakttagelse med en viss frihet. Den visar till exempel hur tätt bebyggd staden var innanför murarna och hur viktigt vattnet var för trafik och handel.

Olaus Petri predikade om järtecken och varnade för Guds straff. Tavlan har tolkats som en varning till kung Gustav Vasa, som Olaus Petri senare hamnade i konflikt med. År 1540 dömdes Olaus Petri till döden för att ha förtigit en sammansvärjning mot kungen, men han benådades. Om tavlan hade någon roll i konflikten är omstritt.

Vädersolstavlan restaurerades i slutet av 1990-talet. Den återges ofta i böcker om Stockholms och Sveriges historia och har blivit en symbol för staden. Den är ett tidigt exempel på hur en bild kan vara karta, nyhetsbild och religiöst budskap på samma gång.