Andrea Palladio
Palladio var stenhuggare innan han blev arkitekt. Hans villor, palats och kyrkor i Vicenza och Venedig och hans ”Fyra böcker om arkitektur” (1570) spreds över hela världen. Tempelfronten på ett vanligt bostadshus blev hans signatur.
Andrea di Pietro della Gondola föddes 1508 i Padua som son till en mjölnare. Han gick i lära som stenhuggare och flyttade till Vicenza, där han arbetade i en verkstad för stenarbeten. Omkring 1538 upptäcktes han av den lärde humanisten Gian Giorgio Trissino, som tog honom under sina vingar, gav honom en klassisk utbildning och namnet Palladio, efter visdomsgudinnan Pallas Athena. Trissino tog med honom till Rom flera gånger, där han mätte upp och tecknade antikens ruiner med stor noggrannhet. Genom Trissinos krets fick han sina första uppdrag från adelsfamiljer i Vicenza, både stadspalats och villor på landsbygden i Veneto.
Palladios genombrott var ombyggnaden av Vicenzas stadshus, Basilica Palladiana, från 1549, med valvbågar som kallas palladiomotiv. Han ritade palats i Vicenza som Palazzo Chiericati och ett stort antal lantvillor, där tempelfronten för första gången sattes på ett bostadshus. Villa Rotonda, påbörjad omkring 1567, är symmetrisk åt fyra håll med en kupol i mitten. I Venedig ritade han kyrkorna San Giorgio Maggiore och Il Redentore och i Vicenza Teatro Olimpico. Hans ”Fyra böcker om arkitektur” från 1570 förenade antikens regler med egna verk i tydliga träsnitt. Arkitekturen bygger på harmoniska proportioner, symmetri och en enkel, klar ordning.
Palladio dog 1580. Hans böcker gjorde honom till den mest inflytelserika arkitekten i västerlandets historia. I England byggde Inigo Jones och senare Lord Burlington på hans idéer, och palladianismen blev 1700-talets stil för engelska herrgårdar. Därifrån spred den sig till de amerikanska kolonierna, där Thomas Jefferson ritade Monticello och Virginias universitet i hans anda. Även i Sverige är spåren tydliga: herrgårdar med tempelfronter och mittpartier, gustavianska lusthus och senare 1800-talets officiella byggnader följer palladianska principer. Hans villor i Veneto och byggnader i Vicenza är upptagna på Unescos världsarvslista, och ordet palladiansk används än i dag för klassiska bostadshus.