Vitruvius

Vitruvius tjänade under Caesar och Augustus och skrev ”Tio böcker om arkitektur”, det enda bevarade arkitekturverket från antiken. Hans krav på hållbarhet, nytta och skönhet och hans beskrivning av kolonnordningarna blev renässansens rättesnöre när texten återupptäcktes 1414.

Marcus Vitruvius Pollio föddes omkring 80 f.Kr. och dog någon gång efter 15 f.Kr. Det lilla vi vet om honom kommer nästan helt från hans egen bok. Han fick en bred utbildning i geometri, astronomi, musik, medicin och juridik, något han själv menade att en arkitekt behövde. Han tjänstgjorde som militär ingenjör under Julius Caesar, där han konstruerade och reparerade krigsmaskiner som katapulter och belägringsvapen. Efter inbördeskrigen fick han, enligt egen uppgift med stöd av Augustus syster Octavia, en pension som gjorde det möjligt för honom att ägna sig åt skrivandet. Han verkar inte ha varit särskilt framgångsrik som praktiserande arkitekt.

Det enda byggnadsverk Vitruvius själv beskriver är en basilika i Fano på Italiens Adriatiska kust, som inte finns kvar. Hans stora insats är i stället ”De architectura”, tio böcker om arkitektur skrivna omkring 30–15 f.Kr. och tillägnade Augustus. Där behandlas allt från byggnadsmaterial, tempel och kolonnordningar till teatrar, bad, vattenledningar, solur och maskiner. Han kräver att en byggnad ska ha firmitas, utilitas och venustas, det vill säga hållbarhet, nytta och skönhet. Han beskriver också hur byggnaders proportioner ska följa människokroppens, en tanke som långt senare inspirerade Leonardo da Vincis berömda teckning av den vitruvianske mannen.

Under medeltiden lästes Vitruvius sparsamt, men när humanisten Poggio Bracciolini fann en handskrift i klostret Sankt Gallen 1414 blev texten renässansens viktigaste källa till antik arkitektur. Alberti, Palladio och många andra byggde vidare på honom, och boken trycktes i otaliga upplagor och översättningar från 1480-talet. Hans treenighet av hållbarhet, nytta och skönhet används fortfarande när arkitektur diskuteras och undervisas. I Sverige var Vitruvius och kolonnordningarna en självklar del av utbildningen vid Konstakademien från 1700-talet, och i arkitekternas bibliotek, från Tessin d.y. och framåt, hörde hans böcker till grundstenarna. Han är den antika arkitekt vars namn flest känner till.