Stockholms stadion
Stadion byggdes för olympiska spelen 1912 och ser ut som en medeltida borg i tegel, med torn och valv. Den är en av världens äldsta olympiska arenor som fortfarande används. På löparbanan har många världsrekord satts.
När Stockholm fick olympiska spelen 1912 behövdes en ny idrottsarena. Arkitekten Torben Grut ritade den, och den byggdes 1910–1912. Grut ville att arenan skulle passa in i den svenska traditionen och valde en nationalromantisk stil med mörkt tegel, torn och valv. Spelen 1912 blev de första med elektronisk tidtagning och fotofinish.
Arenan har en hästskoform, med läktare runt löparbanan och planen. Byggnaden är murad i handslaget tegel och har torn vid huvudentrén och i hörnen. Läktarna vilar på valv, och det finns gångar och rum under dem. Formen påminner om en borg eller en medeltida stad.
Stadion används fortfarande för friidrott och fotboll och har varit platsen för många världsrekord. Arenan visar hur nationalromantiken kunde användas även för helt nya byggnadstyper, och att idrotten under 1900-talets början blev en nationell angelägenhet.