Karl den stores kapell

Karl den store bygger ett pfalzkapell i Aachen efter förebild från San Vitale i Ravenna, med marmorkolonner som hämtats från Italien.

Den karolingiska renässansen förde antikens och Bysans former norr om Alperna och banade väg för romaniken.

Karl den store blev frankernas kung 768 och erövrade under sitt långa styre större delen av Västeuropa. Juldagen år 800 kröntes han till kejsare av påven i Rom. Han ville se sitt rike som en förnyelse av det romerska imperiet, och Aachen, med sina varma källor, blev från 790-talet hans främsta residens. Där byggdes en pfalz med en stor sal och ett kapell förbundna av en gång. Karl hade besökt Italien flera gånger och sett de bysantinska kyrkorna i Ravenna. Han fick påvens tillstånd att hämta kolonner och marmor därifrån och från Rom, för att hans kapell bokstavligen skulle bära antiken i sig.

Kapellet är en åttkantig centralbyggnad omgiven av en sextonsidig omgång i två våningar. Som arkitekt nämns en Odo av Metz. På övre våningen i väster står en enkel tron av marmorplattor, vänd mot altaret, varifrån härskaren kunde följa mässan. Fasaden mot väster har ett högt tornparti, ett tidigt exempel på det som senare kallas västverk. Bronsgallren i galleriet göts i stort sett på platsen, vilket visar att kunskapen om bronsgjutning fanns kvar norr om Alperna. Kapellet stod färdigt omkring år 800 och var under lång tid den största välvda byggnaden norr om Alperna. Karl begravdes här när han dog 814.

Aachen blev för århundraden framåt ett symboliskt centrum. Mellan 900-talet och 1500-talet kröntes över trettio tyska kungar i kapellet och satte sig på Karls tron. På 1300- och 1400-talen byggdes ett högt gotiskt kor i öster med stora glasfönster, som pilgrimer ibland kallade glashuset, och kapellet är i dag del av Aachens domkyrka. Den karolingiska kulturen nådde också Norden. Det var från Karls son Ludvig den frommes rike som missionären Ansgar sändes till Birka omkring 830, och det var från ärkestiftet Hamburg-Bremen som Skandinaviens kyrka länge styrdes. 1978 blev domen i Aachen ett av de allra första världsarven.