Gustav III bygger i Haga
Gustav III låter bygga en paviljong i Haga, inredd efter förebilder från Pompeji, medan ett stort slott planeras. Slottet hinner aldrig bli färdigt innan kungen mördas 1792.
Den gustavianska stilen blev Sveriges egen nyklassicism, ljus och återhållsam.
Gustav III blev kung 1771 och tog året efter makten från ständerna genom en statskupp. Han var en kulturkung som grundade akademier, byggde en opera och skrev pjäser, och han ville att Sverige skulle följa med i Europas smak. Haga, vid Brunnsviken norr om Stockholm, köpte han tidigt under sin regering och gjorde till sitt privata tillflyktsställe. Där anlade Fredrik Magnus Piper, som studerat trädgårdskonst i England, en landskapspark med slingrande gångar, vattenspeglar och utsiktspunkter i stället för de raka axlar som präglat den franska barockträdgården. Kungens resa till Italien 1783–1784 gav honom nya intryck från de antika fynden.
Paviljongen byggdes från 1787 efter ritningar av arkitekten Olof Tempelman, men det är interiörerna av Louis Masreliez som gjort den berömd. Den lilla byggnaden rymmer ett fåtal rum, bland dem en salong med speglar som öppnar sig mot vattnet och ett sovrum där kungen gärna arbetade. Väggarna har tunna ornament, pilastrar och målade fält i ljusa färger efter antika förebilder. I parken byggdes paviljonger i kinesisk och turkisk smak, ett ekotempel och de så kallade koppartälten, vaktbyggnader formade som ett romerskt fältläger. Det stora slottet ritades av Louis Jean Desprez. Grunden lades, men efter mordet stoppades bygget och ruinen ligger kvar.
Den gustavianska stilen spreds från hovet till herrgårdar, prästgårdar och borgarhem. Den kännetecknas av raka linjer, sparsamma ornament, ljusa färger som pärlgrått och blekt blått, och möbler med rakt kannelerade ben. Eftersom landet var fattigare än Frankrike blev dess former ofta enklare, i målat trä snarare än förgyllning, och det är kanske därför stilen uppfattas som särskilt svensk. Kring sekelskiftet 1900 återupptäcktes den av konstnärer och arkitekter som såg den som en nationell tradition, och den har levt kvar i svensk inredning sedan dess. I Haga byggdes senare ett slott åt Gustav IV Adolfs barn, och där bor i dag kronprinsessan.