Gamla Peterskyrkan
Kejsar Konstantin låter bygga en stor basilika över Petrus grav. Den har fem skepp, ett tvärskepp och en förgård, och rymmer tusentals människor.
Basilikan blev den västerländska kyrkans grundform för tusen år framåt.
Under de första århundradena samlades de kristna i privata hus och möttes ofta av förföljelse. När Konstantin vunnit slaget vid Milviska bron 312, en seger han tillskrev de kristnas Gud, blev kristendomen en tillåten och snart gynnad religion. Kyrkan behövde nu stora samlingsrum. De hedniska templen passade inte; de var bostäder för gudens bild och inte byggda för en församling. I stället valde man basilikan, Roms gamla rättegångs- och marknadshall, ett långsträckt rum med pelargångar och en absid. Konstantin lät först bygga en basilika vid Lateranen som biskopens kyrka, och därefter en på Vatikankullen, där Petrus enligt traditionen begravts efter sitt martyrium.
Platsen var svår. Kyrkan skulle ligga exakt över den lilla minnesvård som markerade graven, i en sluttning med en romersk gravplats. Stora mängder jord måste flyttas och gravarna fyllas igen för att få en plan yta. Basilikan fick ett högt mittskepp, fyra sidoskepp och ett tvärskepp framför absiden, där graven låg. Kolonnerna var hämtade från äldre byggnader och därför av olika slag och färger. Taket var en öppen takstol av trä. Framför kyrkan låg en stor förgård med pelargångar och en brunn, där en stor kotte i brons stod som fontän. Bygget påbörjades på 320-talet och fortsatte efter Konstantins död.
Gamla Peterskyrkan blev västkyrkans viktigaste helgedom och mål för pilgrimer i tusen år. Här kröntes Karl den store till kejsare år 800, och påvar och furstar begravdes i och kring den. Men på 1400-talet började murarna luta och byggnaden var i dåligt skick. Påvarna planerade en ombyggnad, och 1506 lade Julius II grundstenen till den nya kyrkan. Den gamla revs successivt, och de sista delarna försvann i början av 1600-talet. Vi känner den genom teckningar och beskrivningar som gjordes före rivningen. Bronskotten står kvar i en av Vatikanens gårdar. Basilikans grundform blev mönster för Europas kyrkor, från Lunds domkyrka till de små sockenkyrkorna.