Miljonprogrammet

Riksdagen beslutar att en miljon bostäder ska byggas på tio år. Det sker – med industriella metoder, stora kranar och storskaliga förorter som Tensta, Rinkeby och Hammarkullen.

Bostadsbristen löstes, men områdena blev omdebatterade. I dag är frågan hur de ska förnyas och inte rivas.

Under 1950- och 60-talen flyttade människor i stor skala från landsbygden till städerna, där industrin behövde arbetskraft. Barnkullarna var stora, invandringen av arbetskraft ökade och allt fler ville bo i en egen modern lägenhet. Bostadsköerna i storstäderna var långa, och många familjer bodde fortfarande trångt och omodernt. Socialdemokraterna under Tage Erlander hade gjort bostadsfrågan till en huvudfråga, och 1965 beslutade riksdagen om ett mål att bygga en miljon bostäder på tio år, i ett land med under åtta miljoner invånare. Staten gav förmånliga lån, och kommunerna och deras allmännyttiga bostadsbolag fick en central roll i att planera och bygga.

Målet nåddes. En stor del av bostäderna var småhus och radhus, men det är de stora flerbostadsområdena som blivit symbolen. Byggandet industrialiserades: väggar och bjälklag tillverkades som betongelement i fabrik, och kranar som rullade på räls avgjorde ofta att husen låg i långa raka rader. Områden som Tensta och Rinkeby i Stockholm, Hammarkullen och Bergsjön i Göteborg och Rosengård i Malmö byggdes med trafikseparering, parkeringsdäck, stora gårdar och ett centrum vid tunnelbana eller spårvagn. Lägenheterna var ljusa och välutrustade med badrum, kök och ofta balkong. Ibland flyttade de första hyresgästerna in innan skolor, butiker och planteringar var klara.

Redan i slutet av 1960-talet riktades hård kritik mot de nya förorterna. Massmedia beskrev dem som ödsliga, storskaliga och omänskliga betongmiljöer, och i början av 1970-talet stod tusentals lägenheter tomma i vissa områden, eftersom många hellre ville bo i småhus. Områdenas rykte påverkade vilka som flyttade dit, och med tiden blev flera av dem präglade av segregation. Under 1980- och 90-talen byggdes en del om med sadeltak, färgsättning och nya entréer. I dag är många av husen i behov av renovering, och frågan gäller hur de kan förnyas för att spara energi och höja kvaliteten utan att hyrorna blir så höga att de boende tvingas flytta.