Gustav Vasa bygger slott

Gustav Vasa låter bygga Gripsholms slott och sedan Vadstena, och bygger om Kalmar och Uppsala. Först är de borgar för försvar; hans söner gör dem till renässanspalats med symmetri och rika gavlar.

Renässansen kom till Sverige via tyska och nederländska byggmästare och blev kungamaktens stil.

Gustav Vasa valdes till kung 1523 i ett land som var fattigt, splittrat och hotat av Danmark. Under de följande åren drog kronan in kyrkans gods genom reformationen, och med pengarna byggde han upp en stark centralmakt. Slotten var viktiga redskap. De skulle skydda riket mot danska angrepp, men också mot uppror inifrån, som Dackefejden i Småland på 1540-talet. Gripsholm byggdes från 1537 på platsen där Bo Jonsson Grip haft en borg på 1300-talet, och tegel och sten hämtades bland annat från det kartusiankloster i Mariefred som just stängts. Slottet låg strategiskt vid Mälaren och blev också en plats för kungens förvaltning av omgivande gods.

Gripsholm byggdes i tegel med runda kanontorn, och som byggmästare nämns tysken Henrik von Cöllen. Vadstena slott påbörjades 1545 vid Vättern, också det som en befäst anläggning med vallgravar och rondeller. I Kalmar och Uppsala byggdes äldre borgar om och förstärktes. Det var Gustav Vasas söner, framför allt Johan III, som förvandlade slotten. Johan var djupt intresserad av arkitektur och anlitade byggmästare och stenhuggare från Tyskland och Nederländerna, bland dem familjen Pahr och Willem Boy. I Kalmar och Vadstena fick slotten symmetriska fasader, prydliga gavlar, portaler och rikt inredda kungliga rum. Byggandet pågick långt in på 1600-talet, och Vadstenas gavlar fullbordades först då.

Vasaslotten blev symboler för den nya ärftliga kungamakten och för Sveriges inträde bland Europas furstestater. Flera av dem fick senare nya uppgifter. Gripsholm byggdes om och till under flera århundraden, Gustav III lät inreda en teater i ett av tornen, och sedan 1820-talet rymmer slottet Statens porträttsamling. På 1890-talet restaurerade arkitekten Fredrik Lilljekvist Gripsholm och tog bort senare tillägg för att återskapa ett renässansslott, vilket kritiserades för att vara mer ett nytt verk än en bevarad historia. Kalmar slott räknas i dag som ett av Nordens bäst bevarade renässansslott. Uppsala slott brann 1702 och fick sitt nuvarande utseende först under 1700-talet.