Baskerville
John Baskervilles skarpa antikva från 1757 – övergången mellan gammal och modern antikva.
Baskervilles första bok, en upplaga av Vergilius från 1757, väckte uppmärksamhet genom sina skarpa bokstäver och det släta, ljusa papperet. Kritiker menade att den var svår att läsa.
Typsnittet påverkade Didot i Frankrike och Bodoni i Italien. Det fick en renässans under 1900-talet och används fortfarande i böcker.
Material: Gjutna metalltyper, slätt papper, djupsvart tryckfärg
Tillverkning: Tryckt i Baskervilles eget tryckeri i Birmingham, med papper som pressades varmt för att bli slätt.
Större kontrast mellan tjocka och tunna linjer än i Caslon.
Nästan lodrät skuggaxel och skarpa seriffer.
Ett g med öppen nedre ögla och ett Q med lång, svängd svans.