Omega Speedmaster
Kronografen som NASA valde och som astronauterna bar på månen 1969.
Omega lanserade Speedmaster 1957 som en kronograf för bilsport. NASA testade på 1960-talet flera ur under extrema förhållanden och godkände Speedmaster för rymdpromenader 1965.
Buzz Aldrin bar sin Speedmaster på månen i juli 1969, och modellen har sedan dess kallats Moonwatch. Den tillverkas fortfarande med nästan samma utseende.
Material: Rostfritt stål, plexiglas eller safirglas
Tillverkning: Tillverkat av Omega i Biel med handuppdraget kronografurverk.
Takymeterskalan på ringen, för att räkna ut fart.
Tre små urtavlor för sekunder, minuter och timmar.
Kaliberns nummer och boettens referens: 321 och senare 861 skiljer äldre från yngre.
Speedmaster kom 1957 tillsammans med Seamaster 300 och Railmaster. NASA köpte in kronografer från flera märken och prövade dem i hetta, kyla, vakuum, vibrationer och stötar, och 1965 godkändes Speedmaster för bemannade rymdfärder. Under Apollo 13 användes uret för att ta tiden när raketmotorn tändes för att rätta kursen.
Takymeterskalan ligger på ringen och inte på urtavlan, så att urtavlan förblir lättläst. Urverken är handuppdragna: kaliber 321 fram till slutet av 1960-talet och sedan kaliber 861, som var enklare att tillverka.
Svart urtavla med tre små urtavlor, svart ring med takymeterskala och, från mitten av 1960-talet, en asymmetrisk boett med skydd för kronan och tryckknapparna.
Den första referensen hade breda pilformade visare och en ring av stål med graverad skala. Ordet Professional kom på urtavlan i mitten av 1960-talet. Senare kom versioner med automatiskt urverk och genomskinligt bakstycke.
Samlare söker de tidiga referenserna med kaliber 321 och ur från tiden före månlandningen, som kallas pre-moon.