Venetiansk pokal
Ett glas så tunt och klart att det kallades cristallo – Muranos stolthet under renässansen.
Glasblåsarna i Venedig flyttades på 1290-talet ut till ön Murano. På 1400-talet tog de fram cristallo, ett nästan färglöst glas, och deras pokaler blev eftertraktade över hela Europa.
Venetianska glasblåsare lockades till andra länder, trots att det var förbjudet att lämna republiken. Glas i deras stil, façon de Venise, gjordes därför också i Antwerpen, London och Stockholm.
Material: Sodaglas (cristallo), ibland med emalj eller förgyllning
Tillverkning: Munblåst och format vid ugnen av glasblåsare på Murano; vingarna dras av varmt glas med tång.
Mycket tunt glas med en svag grå eller gul ton.
Skaft med vingar, knoppar eller ormlika slingor av dragna trådar.
Ett ojämnt brottmärke under foten, där glaset satt fast i blåsarens järn.