Barock och hovets manufakturer
Kungarna ville visa makt, och föremålen blev en del av skådespelet: förgyllda möbler, väggtapeter och silver tillverkade i statliga verkstäder.
Barocken började i Rom men blev i formgivningen framför allt en fransk stil. Ludvig XIV och hans minister Colbert lät 1667 göra Gobelins i Paris till hovets manufaktur för möbler och vävda tapeter, under ledning av målaren Charles Le Brun. Allt i slottet Versailles – från gobelänger och möbler till silver och lås – skulle följa samma formspråk och visa kungens storhet.
Möblerna var tunga, symmetriska och kraftigt snidade, ofta förgyllda. Ebenisten André-Charles Boulle gjorde skåp och byråer klädda med intarsia av sköldpadd, mässing och tenn, så kallat boullearbete. Ornamentritare som Jean Bérain spred hovets mönster genom gravyrer som köptes av hantverkare i hela Europa.
Samtidigt kom stora mängder porslin från Kina och Japan med de ostindiska kompanierna. Européerna försökte länge efterlikna det. I Delft gjordes blåmålat tenngods, och i Meissen lyckades man 1708–1710 framställa äkta hårt porslin – en europeisk sensation.