Richard Bergh

Stämningsmåleriets och Opponenternas röst.
Richard Bergh var en av Opponenterna och senare chef för Nationalmuseum. Han målade porträtt och laddade, stilla landskap i 1890-talets nationalromantiska anda.
Richard Bergh föddes 1858 i Stockholm. Fadern Edvard Bergh var en uppskattad landskapsmålare och professor vid Konstakademien, så Richard växte upp mitt i konstvärlden. Han studerade vid Konstakademien åren kring 1880 och reste sedan till Paris, där han tog intryck av det moderna, realistiska måleriet.
Bergh blev en av Opponenternas viktigaste röster. Han var en skarp skribent och debattör och formulerade många av rörelsens idéer i artiklar och böcker. Han var med och grundade Konstnärsförbundet och hade under lång tid en ledande roll där. Han hävdade att konsten skulle uttrycka konstnärens inre och inte bara avbilda verkligheten, en tanke som förebådar symbolismen.
Som målare blev han främst känd för sina porträtt. Porträttet av Ellen Key från 1891 och av August Strindberg från 1905 visar hans förmåga att fånga en personlighet. Hypnotisk seans från 1887 är ett tidigt försök att skildra ett psykologiskt tillstånd i måleri. Dessa verk finns på Nationalmuseum.
Under åren i Varberg på 1890-talet, tillsammans med Karl Nordström och Nils Kreuger, utvecklade han ett stämningsladdat landskapsmåleri. Hans mest kända bild är Nordisk sommarkväll från 1899–1900, där en man och en kvinna står tysta på en veranda i det ljusa sommarljuset. Målningen tillhör Göteborgs konstmuseum och har blivit en symbol för 1890-talets nordiska stämningsmåleri.
År 1915 blev Bergh överintendent, alltså chef, för Nationalmuseum. Han moderniserade museet och öppnade det mer för samtidens konst. Han dog 1919. Han är ihågkommen både som målare och som en av de stora organisatörerna och tänkarna i svensk konst kring sekelskiftet.