Filippo Brunelleschi

Arkitekten som återupptäckte perspektivet.
Brunelleschi byggde kupolen över domen i Florens utan stödställningar från marken. Han visade också hur centralperspektivet fungerar och gav målarna ett nytt verktyg.
Filippo Brunelleschi föddes i Florens 1377. Hans far var notarie och ville att sonen skulle bli tjänsteman, men Filippo utbildade sig i stället till guldsmed. Han var en mångsidig tekniker med intresse för mekanik, matematik och urverk.
År 1401 deltog han i tävlingen om de nya bronsdörrarna till baptisteriet i Florens. Han förlorade mot Lorenzo Ghiberti, och hans tävlingsrelief med Isaks offer finns i dag i museet Bargello. Enligt en tidig biografi reste han sedan till Rom tillsammans med vännen Donatello för att mäta och studera antikens ruiner. Någon gång under 1410-talet gjorde han ett berömt försök där han målade baptisteriet på en panel och lät betraktaren jämföra bilden med verkligheten via en spegel. Försöket visade hur centralperspektivet fungerar, med linjer som möts i en punkt.
Hans stora verk är kupolen över domen i Florens, byggd 1420–1436. Den är fortfarande den största kupolen av tegel och murverk som någonsin byggts. Ingen visste hur man skulle välva det enorma åttahörniga hålet. Brunelleschi löste problemet med två skal, ett inre och ett yttre, och med tegel som lades i ett fiskbensmönster så att murverket bar sig självt under bygget. Han konstruerade också nya lyftmaskiner för att hissa upp materialet. Lanternan på toppen fullbordades först efter hans död.
Som arkitekt skapade han en ny stil byggd på antikens kolonner, rundbågar och enkla proportioner. Till hans verk hör hittebarnshuset Ospedale degli Innocenti med sin luftiga pelargång, och kyrkorna San Lorenzo och Santo Spirito. Rummen är klara och logiska, med grå sten mot vita väggar. Han var känd som stridbar och misstänksam och höll gärna sina tekniska lösningar hemliga.
Brunelleschi dog 1446 och begravdes i domen under sin egen kupol, en ovanlig ära. Han räknas som renässansarkitekturens grundare, och hans perspektivlära gav målare som Masaccio ett verktyg som förändrade hela konsten.