Edward Burne-Jones

Edward Burne-Jones
Frederick Hollyer, Public domain

Prerafaeliternas drömmare och Morris vän.

Edward Burne-Jones mötte William Morris i Oxford och blev hans livslånga medarbetare: han tecknade glasfönster, gobelänger och illustrationerna till Kelmscott-Chaucer. Hans målningar med bleka, långsmala gestalter ur myter och legender blev en förebild för symbolismen.

Edward Burne-Jones föddes 1833 i Birmingham som son till en ramtillverkare. Modern dog strax efter förlossningen. Han studerade vid Exeter College i Oxford, där han träffade William Morris. Båda planerade att bli präster, men efter att ha sett prerafaeliternas målningar bestämde de sig för konsten. Burne-Jones lämnade Oxford utan examen och blev elev till Dante Gabriel Rossetti 1856.

År 1860 gifte han sig med Georgiana MacDonald, vars systrar blev mödrar till författaren Rudyard Kipling och premiärministern Stanley Baldwin. Han blev en av de viktigaste medarbetarna i Morris firma och tecknade hundratals förlagor till glasmålningar, gobelänger och mosaiker. Hans genombrott som målare kom 1877, när han ställde ut på det nya Grosvenor Gallery i London, bland annat Merlins förförelse, som i dag finns på Lady Lever Art Gallery.

Bland hans mest kända verk finns Den gyllene trappan från 1880 och Kung Cophetua och tiggarflickan från 1884, båda på Tate Britain. Cophetua fick en medalj vid världsutställningen i Paris 1889 och gjorde honom berömd i Frankrike. Sviten Törnrosa finns i Buscot Park i Oxfordshire. Han illustrerade också Kelmscott Press Chaucerutgåva med 87 träsnitt.

Hans stil bygger på italiensk renässans, särskilt Botticelli och Mantegna, men figurerna är bleka, långsmala och drömmande, och färgerna ofta dämpade. Han ville skapa en vacker, tidlös värld bortom det industriella England. Under slutet av 1860-talet hade han en uppmärksammad kärleksrelation med modellen och skulptören Maria Zambaco, som påverkade flera av hans bilder. År 1878 vittnade han till Ruskins stöd i dennes rättegång mot Whistler.

Burne-Jones adlades som baronet 1894 och dog 1898. Han lämnade den stora målningen Arthurs sista sömn på Avalon ofullbordad. Hans melankoliska drömvärld fick stort inflytande på den europeiska symbolismen och på senare illustrationskonst och fantasy. Birmingham Museum and Art Gallery har en av de största samlingarna av hans verk.