Realismen

Måla det man ser: vanliga människor, arbete och samtidens liv.

Efter revolutionerna 1848 ville Gustave Courbet och hans efterföljare måla världen som den var, inte som akademin tyckte att den borde vara. Bönder, stenknackare och begravningar fick samma stora format som historiemåleriet.

I Barbizon utanför Paris målade Millet och Corot landsbygden och arbetare. Fotografiet, som uppfanns 1839, utmanade måleriet att tänka nytt om vad en bild är.

Édouard Manet förde realismen in i den moderna staden och provocerade med Olympia och Frukost i det gröna. I England sökte prerafaeliterna i stället skärpa och ärlighet i medeltida motiv, och i Ryssland målade Repin folkets liv.