Per Hasselberg

Per Hasselberg
Axel Hjertström, Karlskrona – Ronneby (Fotoateljé i båda städerna), Public domain

Grodan och Farfadern.

Per Hasselberg var en av de stora svenska skulptörerna på 1800-talet. Hans Grodan och Snöklockan förenade fransk skulptur med svensk känsla.

Per Hasselberg föddes 1850 och växte upp under fattiga förhållanden i södra Sverige. Han började som lärling hos en ornamentbildhuggare och kom på så sätt in i yrket via hantverket. I Stockholm studerade han sedan vid Konstakademien under 1870-talet.

År 1876 reste han till Paris, där han stannade i omkring tio år. Han studerade för skulptören François Jouffroy och tog intryck av den franska skulpturens mjuka, levande modellering. I Paris skapade han Snöklockan 1881, en ung naken flicka som sitter hopkrupen som en blomma som just slagit ut. Verket ställdes ut på Parissalongen och fick stor uppmärksamhet.

Hasselbergs styrka var förmågan att få sten och brons att se ut som varm, levande hud. Han förenade fransk elegans med motiv ur nordisk natur och folktro. Mest känd är Grodan från 1889, en ung kvinna som sitter på huk som ett djur på väg att hoppa. Både Snöklockan och Grodan finns på Nationalmuseum. Farfadern visar en gammal man med ett litet barn och hör till hans mest folkkära verk.

Han stod nära Opponenterna och umgicks med målarna i den svenska konstnärskolonin i Paris. Livet präglades ändå av ekonomisk osäkerhet. Han dog redan 1894, bara 44 år gammal.

Hasselberg räknas som den som förnyade svensk skulptur under 1800-talets slut. Han visade att en svensk bildhuggare kunde mäta sig med de franska mästarna, och han banade väg för nästa generation, bland andra Christian Eriksson och Carl Milles.