Édouard Manet

Édouard Manet
Nadar, Public domain

Brobyggaren till det moderna.

Manet målade samtidens Paris med platta färgfält och skarpa kontraster. Hans skandalbilder gjorde honom till en förebild för impressionisterna.

Édouard Manet föddes 1832 i Paris i en förmögen familj. Fadern var en hög ämbetsman i justitieministeriet och ville att sonen skulle bli jurist. Édouard försökte i stället komma in på sjökrigsskolan och gjorde som tonåring en resa till Rio de Janeiro som kadett, men misslyckades med antagningsprovet. Till slut fick han studera måleri och arbetade i sex år i Thomas Coutures ateljé. Han kopierade gamla mästare i Louvren och beundrade särskilt Velázquez och Goya.

Manet ville bli erkänd på den officiella Salongen men väckte i stället skandal. Frukost i det gröna (1863), med en naken kvinna som sitter bland påklädda herrar i en park, visades på De refuserades salong. Olympia (1863), en naken prostituerad som ser rakt på betraktaren, ställdes ut 1865 och väckte raseri. Båda finns i Musée d'Orsay. Det som provocerade var inte bara motiven, utan också det platta ljuset, de skarpa kontrasterna och att bilderna kändes samtida och oidealiserade.

Manet målade det moderna Paris: kaféer, gator, kapplöpningar och människor från alla samhällsklasser. Han använde gärna svart som färg och stora, platta färgfält. Han målade också samtida politiska händelser, som Avrättningen av kejsar Maximilian. Hans sista stora verk, Baren på Folies-Bergère (1882), finns i Courtauld Gallery i London. Där står en servitris framför en spegel som inte riktigt visar det den borde.

År 1863 gifte han sig med den holländska pianolärarinnan Suzanne Leenhoff. Hennes son Léon uppfostrades i familjen, men vem som var hans far är oklart. Manet var vän med impressionisterna men ställde aldrig ut med dem, eftersom han fortsatte att satsa på Salongen. Berthe Morisot gifte sig med hans bror. Han var vän med Émile Zola och Charles Baudelaire.

Manet led i sina sista år av syfilis. Hans ena ben amputerades, och han dog kort därefter 1883. Han ses ofta som den förste moderna målaren. Han bröt med akademiens regler och banade väg för impressionismen och för 1900-talets konst.