Dante Gabriel Rossetti
Prerafaeliternas poet.
Dante Gabriel Rossetti grundade det prerafaelitiska brödraskapet 1848. Han målade drömska kvinnor ur Dante och medeltida legender.
Dante Gabriel Rossetti föddes 1828 i London. Fadern Gabriele Rossetti var en italiensk politisk flykting och Dantekännare som undervisade i italienska. Hemmet var fullt av litteratur och politik. Alla fyra barnen blev skribenter, och systern Christina Rossetti blev en av Englands främsta poeter. Dante Gabriel studerade vid Royal Academys skola och en kort tid för målaren Ford Madox Brown.
År 1848 grundade han tillsammans med William Holman Hunt och John Everett Millais det prerafaelitiska brödraskapet. De ville återvända till den uppriktighet och detaljrikedom som de tyckte fanns i konsten före Rafael. Rossettis tidiga målning Ecce Ancilla Domini! (1849–50) i Tate visar Bebådelsen med en skygg, ung Maria i vitt. Han var lika mycket poet som målare och skrev ofta dikter till sina bilder.
Hans modell och stora kärlek var Elizabeth Siddal, som själv målade och skrev. De gifte sig 1860, men hon dog 1862 av en överdos laudanum. Rossetti lade ett manuskript med sina dikter i hennes kista men lät gräva upp det några år senare för att ge ut dem. Till minne av henne målade han Beata Beatrix, i dag i Tate, där hon framställs som Dantes Beatrice i ett ögonblick av andlig extas.
Under 1860- och 70-talen målade Rossetti nästan bara kvinnor i halvfigur med fylliga läppar, långt böljande hår och rika, mörka färger. Hans viktigaste modell blev Jane Morris, hustru till hans vän William Morris, och de hade ett långvarigt förhållande. Proserpina (1874) i Tate är ett känt exempel. Med åren blev Rossetti beroende av sömnmedlet kloral och led av paranoia. Han dog 1882.
Rossetti påverkade starkt Edward Burne-Jones, William Morris och den estetiska rörelsen. Hans drömska kvinnobilder pekar fram mot symbolismen. Han är en av få konstnärer som är lika känd för sin poesi som för sitt måleri.